# ID: svediakorp-gov400177
# author: Laguiller (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 306
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Förslaget till direktiv om arbetstidens förläggning för vissa grupper, såsom läkare under utbildning, offshorearbetare eller s.k. mobila arbetstagare är signifikativt för hur långsamt och futtigt det sociala Europa är.
I skälen i förslaget betonar man ändå den särskilda betydelsen av detta ärende, eftersom det handlar om det första stora ärendet på det sociala området, och man tillägger till och med att det gäller hälsan och säkerheten för 7 miljoner arbetstagare.
I Frankrike har exempelvis flera strejker bland underläkare nyligen fäst den allmänna opinionens uppmärksamhet på de outhärdligt långa arbetsdagarna för denna kategori, vilket är skadligt för läkarna under utbildning, men även för kvaliteten i den vård som ges till de sjuka.
Och frågan är minst lika viktig för övriga kategorier, såsom offshorearbetare eller transportarbetare.
Det borde ha lett till ett snabbt beslut och en minskning av arbetstiden i konsekvens därmed.
Men i utkastet räknar man med att minska timmarna, men inte nivåerna.
Under de första tre åren tillåts veckor om 58 timmar.
Det kommer att ta 5 år innan maximitiden minskar till 48 timmar och kommissionen är cynisk nog att ta upp tekniska skäl för att bevilja en ytterligare tillämpningstid om 2 år.
Vem kommer att tro på att dessa åtgärder inte skulle kunna börja tillämpas genast om det fanns en politisk vilja att gå i riktning mot de berörda löntagarnas intressen snarare än att främja arbetsgivarnas argument?
En begränsning av arbetstiden, även liten, är bättre än ingen begränsning alls.
Vi kommer inte att rösta emot texten men vi drar slutsatsen av den att löntagarna inte har något att vänta av det sociala Europa och att för att ändra den gällande lagstiftningen för arbetstagarna kommer definitivt inget att ersätta deras kollektiva press.
