# ID: svediakorp-gov400147
# author: Vachetta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 364
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I sitt betänkande försöker Roth-Behrendt förstärka åtgärderna för att skydda konsumenterna men också parlamentets åtgärdsområde, genom att se till att alla frågor som är grundläggande för att förebygga TSE finns med i själva förordningen och inte bara i bilagor som undkommer medbeslutandeförfarandet.
Denna dubbla strävan visar sig i dag särskilt berättigad, vilket den franska erfarenheten vittnar om.
Med tanke på de åtgärder som redan vidtagits, såsom förbudet mot djurmjöl för kor, borde galna kosjukan ha börjat avta i Frankrike.
Men så är det inte.
Antalet fall ökar.
Det är just den tendensen som ställer till problem här, mer än omfattningen av epidemin på det kvantitativa planet.
För närvarande kan man helt enkelt inte förklara detta, och därför har en debatt inletts om huruvida det kan finnas andra smittovägar för sjukdomen som vi ännu inte känner till.
Det säger något om den medicinska och vetenskapliga osäkerhet som fortfarande råder.
Under dessa villkor måste försiktighetsprincipen användas så mycket som möjligt.
Alla medel måste utnyttjas för att fastställa status för BSE i de olika länderna, däribland bl.a. utarbetande och metodisk användning av test för snabb upptäckt.
Utvecklingen av BSE i Frankrike medför inte enbart rent medicinska frågor i ordets strängaste bemärkelse.
Det är för övrigt inget nytt.
Redan från början kunde inte uppkomsten av denna sjukdom och dess överföring till människor och spridning på internationell nivå förklaras oberoende av socioekonomiska nyckeluppgifter: livsmedelsindustrins nuvarande dynamik, producenternas och konsumenternas överordnade roll i förhållande till den kapitalistiska profitens dominerande logik.
Fortfarande i dag gör livsmedelsindustrins organisation, och det faktum att internationella maffianät deltar, det ännu svårare att vinna kampen för att avskaffa BSE och TSE.
Inte i någon folkhälsopolitik kan man bortse från dessa faktorer.
De tas emellertid endast mycket sällan upp av de europeiska institutionerna, inbegripet parlamentet.
BSE hör till de medicinska frågor som i konkreta termer, mycket mänskliga, vittnar om hur viktiga samhällets val är, och det är därför som förebyggandet av TSE är en politisk affär där parlamentet verkligen har ett ansvar.
