# ID: svediakorp-gov400110
# author: Crowley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Förslaget till detta direktiv handlar om situationer då en trafikolycka inträffar i bosättningslandet för den person som vållat olyckan eller i tredje land.
Målet för detta direktiv är att garantera att den skadelidande parten har rätt att vidta åtgärder gentemot motpartens försäkringsgivare.
Vi måste komma ihåg att vi lever i en europeisk union där den fria rörligheten för varor, människor, tjänster och kapital fungerar.
Detta direktiv som stramar upp frågan om ansvarskyldighet beträffande olyckor med motorfordon är en logisk förlängning av de direktiv som har inrättats under de senaste 13 åren för att fullborda den europeiska inre marknaden.
I ett system med fullständig rörelsefrihet för människor och gränstrafik är det bara rätt och riktigt att ett uppstramat och strukturerat förfarande fungerar, så att det finns rättsliga medel tillgängliga för den skadelidande parten i händelse av olycksfall.
Därför skall varje försäkringsföretag med verksamhet inom Europeiska unionen utse en representant i varje medlemsstat som ansvarar för att för dess räkning reglera skadeanspråk om en olycka inträffar som omfattar EU-medborgare.
Detta förslag innebär också att det inrättas informationskontor så att olycksdrabbade kan få upplysningar om vem som företräder den tillämplige försäkringsgivaren i en annan medlemsstat.
En kompromiss uppnåddes mellan institutionerna på ett möte med förlikningskommittén som hölls i mars.
Det mest komplexa problemet handlar om direktivets territoriella tillämpning.
Denna fråga har nu lösts.
Direktivet kommer att gälla olyckor som omfattar medborgare i en medlemsstat i unionen eller inträffar på unionens territorium eller i tredje land som deltar i systemet med gröna kort.
Förlikningskommittén har också enats om att göra det möjligt för medlemsstaterna att behålla och genomföra mer fördelaktiga upplägg med hänsyn till den skadelidande parten än de föreskrifterna fordrar, för att garantera uppfyllandet av detta direktiv.
Jag stöder detta förslag helt och hållet och jag skulle vilja lovorda Rothley för hans arbete med att föra förslaget till detta skede.
Europeiska unionen har, som ett resultat av Amsterdamfördraget, större befogenheter att stifta lagar på konsumenträttområdet.
Denna lagstiftning som reglerar frågan om ansvarsskyldighet beträffande bruket av motorfordon och olyckor i Europa kommer att garantera att rättigheterna för de 370 miljoner konsumenterna i Europa förbättras i de fall olyckor inträffar inom alla de territorier som ingår i Europeiska unionen.
