# ID: svediakorp-gov400057
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,802
# sentences: 65
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
I februari diskuterade kommissionen prioriteringarna i den europeiska budgeten för nästa år, och kommissionen hade också tillfälle att utförligt diskutera prioriteringarna med Europaparlamentet här i kammaren, men framför allt också i budgetutskottet och i diverse trepartssamtal, alltså mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet, som ägt rum under mellantiden.
På grundval av denna debatt har kommissionen tagit fram det preliminära budgetförslaget för år 2001, och detta har beslutats av kommissionen och föreligger nu.
Eftersom det är det första preliminära budgetförslag som jag får lägga fram för er, får ni också tillåta mig ett påpekande om förfarandet och tidpunkten.
Jag anser att det är ytterst klokt att det innan dess äger rum intensiva diskussioner om prioriteringarna, innan man börjar att konkret ta fram siffror; framför allt anser jag att det är till stor hjälp att det preliminära förslaget läggs fram så tidigt, att diskussionerna kan genomföras intensivt.
Beträffande budgetens struktur: Liksom för varje nationell budget är det också för den europeiska budgeten under ett år så att den största delen av budgetsiffrorna är fastlagda genom avtal, genom beslut som antagits under tidigare år, genom rättsliga grunder under de tidigare åren.
Detta gäller i synnerhet för jordbruksutgifterna i fråga om organisationen av marknaden, den största utgiftsposten i budgeten, även i budgeten för år 2001, och för strukturfonderna, men också för fleråriga program, vare sig det handlar om forskning eller stöd till ungdomen eller om det handlar om den externa politiken.
Men trots de belopp som fastslagits under tidigare år görs det i budgeten för år 2001 också entydiga politiska prioriteringar, och efter diskussionerna under de gångna månaderna tror jag mig också kunna säga att det i fråga om dessa prioriteringar, som återfinns i kommissionens preliminära budgetförslag, finns många överensstämmelser med parlamentets prioriteringar.
Det gäller för det första prioriteringen i fråga om jordbrukspolitikens andra pelare; för stödet till landsbygdens utveckling redovisas enligt kommissionens preliminära förslag den högsta ökningstakten, och jag tror att det i själva verket understryker att kommissionen anser att stor vikt måste läggas vid denna andra pelare i jordbrukspolitiken.
För det andra är det prioriteringen i den ekonomiska politiken där det är nödvändigt att bygga ut och främja Europa som ett kunskapssamhälle.
Därför finns det i kommissionens preliminära förslag ett mycket starkt plus för forskningsutgifterna och en ny version av programmet för att främja de små och medelstora företagen, och det föreligger framför allt också ett förslag som kombinerar detta med stödet till tekniken, vilket ju också var något som föredraganden Haug var angelägen om.
Tillgången till ny teknik är inte särskilt utpräglad i små och medelstora företag.
Naturligtvis är det i en önskvärd ekonomisk struktur, som är mycket starkt uppburen av små och medelstora företag, där man även skulle vilja ha en push för Europa och Europas utveckling i informations- och kommunikationstekniken, förnuftigt och nödvändigt att kombinera dessa båda aspekter.
I det preliminära budgetförslaget har man också fastslagit en ny tyngdpunkt i den externa politiken.
Vi har redan haft tillfälle att diskutera detta mycket utförligt, nämligen beträffande hjälpen på Balkan.
Som en ytterligare prioritering skulle jag också vilja nämna nödvändigheten att praktisera budgetdisciplin också för den europeiska budgeten, och denna målsättning iakttar kommissionen i sitt preliminära förslag.
Därför vill jag här nämna några siffror som gäller den totala budgeten.
Om man bortser från jordbruksutgifterna föreligger det i det preliminära budgetförslaget en ökning för åtagandebemyndigandena om 1 procent jämfört med förra året, alltså för de ekonomiska åtaganden man kan göra.
Jag tror att denna siffra tydligt klargör att det preliminära budgetförslaget passar in i den totala politiska budgetdisciplinen, och att betalningarna totalt, bortsett från jordbruksutgifterna, visar på en ökning om 3 procent.
Jag vill påpeka att den genomsnittliga tillväxt som förutspåtts för medlemsstaternas budgetar ligger på 3,1 procent.
Detta betonar jag därför att detta säkerligen kommer att spela en stor roll i diskussionen med rådet.
Men vi har för jordbruksutgifterna också förankrat en avsevärd ökning i det preliminära budgetförslaget, nämligen en höjning med 7,6 procent, eller, uttryckt i absoluta tal, totalt 3,12 miljarder euro.
Detta är till stor del en följd av de beslut som fattades vid toppmötet i Berlin av stats- och regeringscheferna, och denna budgetplan som man kom överens om är en beståndsdel i det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet, rådet och kommissionen som slöts förra året.
Jag vill påpeka att dessa siffror för jordbrukspolitiken redan innebär att budgetförslaget för jordbrukspolitiken ligger kvar under den maximigräns som beslutades i Berlin, och alltså inkluderar kommissionens förslag att omfördela 300 miljoner från denna jordbruksbudget till den externa politiken; ändå får man som resultat denna höga tillväxt för jordbrukspolitiken.
Summa summarum betyder det att det preliminära förslaget för hela budgeten innebär en total ökning om 3,9 procent för åtagandebemyndigandena och 5 procent för betalningarna.
Ökningen av betalningarna är högre; detta är ju en följd av att vi skjuter stora mängder av betalningsbemyndiganden framför oss och att kommissionen för närvarande anser att dessa inte får fortsätta att växa, utan snarare bör minskas, och att därför ökningen av betalningarna ju måste ligga högre.
Vad betyder det för Europastatskvoten?
Med detta menar jag, vilken del av den totala bruttonationalprodukten i Europeiska gemenskapen absorberas av Europeiska unionens budget?
Hur hög blir alltså Europastatskvoten på grund av den stora ökningen av bruttonationalprodukten, som vi också nästa år kan förvänta oss för länderna i Europeiska gemenskapen?
Här är ju utsikterna till en tillväxt mycket positiva.
Går denna andel av bruttonationalprodukten i budgeten tillbaka från 1,11 procent år 2000 till 1,07 procent år 2001?
Detta betonar jag särskilt för att också klargöra - vi har ju även i medlemsstaterna mycket intensiva debatter om statskvoterna, dessa ligger ju mellan 40 och 50 procent - att den europeiska budgeten utgör 1,07 procent av den gemensamma bruttonationalprodukten.
Detta visar mycket tydligt att Europeiska unionens budget - det vill jag säga - är väl värd sina pengar.
En ny uppgift för Europeiska unionen har uppstått i och med Kosovokriget och besluten om stabilitetspakten på Balkan.
På nytt har rådet i Lissabon betonat vilken betydelse denna uppgift har.
Det gäller nu att finansiellt säkra detta, och kommissionen har därför med tanke på betydelsen av denna uppgift i sitt preliminära budgetförslag lagt fram ett förslag.
815 miljoner euro har för år 2001 avsatts för hjälpen till staterna i västra Balkan, efter 540 miljoner detta år.
Det är det bistånd som är avsett för återuppbyggnaden av det civila samhället; det omfattar alltså inte utgifterna, exempelvis från medlemsstaterna, för KFOR-trupperna.
Är dessa utgifter om 815 miljoner för hela regionen för högt satta?
Vi har också i trepartssamtalet med rådet redan diskuterat detta; kan dessa länder absorbera dessa belopp?
Jag tror egentligen att denna diskussion delvis har en något cynisk karaktär, ty naturligtvis är behovet mycket stort; men det är givetvis ett politiskt beslut från budgetmyndighetens sida, hur mycket den vill ställa till förfogande ur den europeiska budgeten.
Jag vill påpeka att förslaget för år 2001 för Serbien innebär ett fast belopp om 40 miljoner.
Kommissionen har föreslagit att för den händelse det sker någon förändring av de politiska förhållandena i Serbien skall ytterligare medel ställas till förfogande ur flexibilitetsreserven.
Men jag vill också än en gång betona att kommissionen i sitt förslag om att ändra budgetplanen för tidsperioden fram till 2006 har avsatt ett mycket högt belopp för Serbien, och jag tror att vi i själva verket bör ge en signal till Serbien, till den politiska oppositionen i Serbien, att Europeiska unionen är beredd att lämna ett stort ekonomiskt bistånd lokalt, när det där äntligen råder demokratiska politiska förhållanden.
Kommissionen har för första gången lagt fram en budget i form av activity based budgeting, dvs. alla utgifter i budgeten har fogats till politiska områden.
Nu kan man alltså redan vid första anblicken se hur mycket som ges ut för respektive politikområde.
Jag tror att det är ett väsentligt steg för att få mer öppenhet och säkerligen också en livligare politisk debatt bland allmänheten, när man alltså inte längre talar om kategorier; ty vem vet förutom oss här i kammaren och en handfull tjänstemän i medlemsstaterna och några invigda journalister vad exempelvis inre politik är?
Jag tror att activity based budgeting, alltså detta förslag, denna nya struktur verkligen också underlättar den politiska diskussionen bland allmänheten.
Vad ges Europeiska unionens pengar ut på?
Detta är alltså ett mycket viktigt, absolut inte tekniskt, utan ett viktigt politiskt steg.
Jag vill helt kort påpeka att kommissionens förslag också åtföljs av ett förslag till en tilläggs- och ändringsskrivelse för budgeten 2000.
Särskilt ingår där också en mängd tekniska anpassningar, men framför allt även den konsekvens som är ett resultat av årsredovisningen 1999 för Europeiska unionens budget.
Europeiska unionens resultat för 1999 blev ett stort plus om 3,2 miljarder euro.
3,2 miljarder euro betalas alltså tillbaka till medlemsstaterna.
De kvittas mot avgifterna för detta år.
Naturligtvis kommer inga medlemsstater att undantas, utan återbetalningen sker i proportion till medlemsstaternas finansiering av Europeiska unionens budget.
I föredragningen förekom en viss förvirring beträffande Storbritannien.
Jag vill påpeka att det här också har skett en kvittning och att det har framkommit en annan siffra, också på grund av euro-pund-kursen.
Storbritanniens avgift i euro blir då visserligen högre än som var fallet vid planeringen, men om man räknar det i pund ser det återigen annorlunda ut.
När det gäller den europeiska budgeten måste vi också mycket intensivt ägna oss åt frågor om växelkursen.
Jag nämnde saldot än en gång för att göra det tydligt - och egentligen har det ju också framkommit i er diskussion om Europaparlamentets budget - att ordet budgetdisciplin i själva verket inte heller är något främmande begrepp för den europeiska budgeten, utan att man iakttar budgetdisciplin.
Nästa steg är nu att rådet skall granska kommissionens preliminära förslag och ställa upp ett budgetförslag för år 2001.
Naturligtvis kommer vi då att ha ytterligare intensiva diskussioner.
För det fortsatta förfarandet önskar jag mig att det handlar mindre om principrytteri än om gemensamma ansträngningar att använda medlen ur den europeiska budgeten på ett effektivt sätt och till gagn och stöd för Europeiska unionens mål.
(Applåder)
