# ID: svediakorp-gov400042
# author: Elles (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 811
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja gratulera den föredragande för det utmärkta arbete han gör för vår kammare när det gäller att få mer valuta för pengarna i vår budget.
Det är inte rätt av oss att förvänta oss att kommissionen skall göra en rad av saker för att se om sitt hus och få ordning på sin budget, om inte vi själva vidtar liknande rigorösa åtgärder.
Den inställning som antagits är absolut riktig, inte bara då den ser till att vi inte helt enkelt ger bort pengar om vi har några små reserver i budgeten, utan också då vi bett parlamentets generalsekreterare att lägga fram en rad rapporter: till exempel i punkt 6 i resolutionen där vi uppmanar generalsekreteraren att identifiera arbetsbehoven på samma sätt som kommissionen, så att vi kan avpassa arbetsbehoven mot den personal vi har tillgänglig på längre sikt.
Detta är helt klart det slags långsiktiga planering som är mycket vettig i detta skede av parlamentets liv.
Det finns tre saker som jag skulle vilja understryka särskilt i denna parlamentsbudget för år 2001.
Det första är en vädjan från en enskild parlamentariker att vi ser till att vi sätter ett fast datum för den andra nätansluta datorn på våra kontor.
Det är ett frustrationsmoment för många av oss att vår personal har tillgång till nätet med sina datorer, vilket förstås är parlamentets datorer, medan vi som parlamentariker inte har någon plats för våra bärbara datorer att koppla upp oss och arbeta effektivt när vi tar med våra egna datorer.
Det är viktigt att få ett datum när detta hjälpmedel kommer att finnas tillgängligt.
För det andra, beträffande en kommunikationsfråga i punkt 21 i denna resolution, så skulle jag vilja fästa kammarens uppmärksamhet på det faktum att vi vid många tillfällen i dessa debatter har begärt att alla kommissionens och parlamentets kontor i medlemsstaterna senast den 1 januari 2000 skall arbeta under samma tak i inom ramen för ett europeiskt hus.
Nu har vi passerat det datumet och det finns fortfarande en eller två medlemsstater, i synnerhet min egen, där parlamentet och kommissionen har skilda kontor och där 70 procent av utgifterna för att finansiera parlamentets kontor går till lokaler och löner, medan det inte finns mycket över till kommunikationer.
Ju förr vi kan se till att Europeiska unionens image avspeglas av ett europeiskt hus desto bättre.
Den sista saken berör frågan om konsekvenserna för utvidgningen.
Jag skulle vilja ge mitt stöd till det den föredragande sade, att vi kan inte plötsligt sätta igång med att godkänna tjänster för att förbereda utvidgningen, om ett politiskt beslut inte ännu fattats.
Detta är ännu mer angeläget, eftersom i parlamentets beräkningar, som jag har förstått dem, så står vi inför antagandet att vi kommer att få ännu fler språk som ett resultat av utvidgningen.
Och ändå har vi inte haft någon debatt i denna kammare om hur vi skall hantera inte en begränsad utvidgning, utan en omfattande utvidgning efter toppmötet i Helsingfors sent förra året, med möjligen 12 eller 13 nya länder, detta innebär 27 till 28 länder med över 20 olika språk.
Hur, generalsekreterare, skall vi hantera detta om inte administrationen funderar på hur vi skall översätta dem allihop?
Skall vi ha lokaler där vi måste anpassa oss till över 20 språk, så att i varje rum där en diskussion äger rum i detta parlament så har varje person rätt att använda sitt eget språk?
Vi känner till att i det förra parlamentet lade vice talman Cot ned en hel del arbete på detta.
Hans rapport offentliggjordes aldrig för ledamöterna.
Vi såg det aldrig som en rapport om hur " hub and spoke " systemet skall fungera - reläsystemet för tolkning - inte heller har vi egentligen funderat på frilansmöjligheterna med moderna kommunikationer, genom vilka vi kan sända en stor mängd översättningsmaterial till människor som befinner sig i medlemsstaterna, snarare än att värva en rad av människor som kommer och arbetar i Luxemburg som parlamentets fasta och permanenta personal.
Jag stöder därför absolut den kompromiss som vår föredragande har lagt fram, som i första behandlingen ber generalsekreteraren att lägga fram en strategi för hur man skall ta itu med hela språkfrågan i parlamentet och utvidgningen.
Jag misstänker att kommissionen skulle vilja göra det med, då det är ett problem som detta ändringsförslag helt riktigt hänför till de interinstitutionella frågorna.
Jag hoppas verkligen att den socialdemokratiska gruppen kommer att ändra sig, dra ut sina huvuden ur sanden och inse att detta är det problem vi måste ta itu med och att det är bättre att göra det nu än senare.
