# ID: svediakorp-gov400009
# author: Bigliardo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag tackar kollegan Rothley för det arbete han har lagt ned för att få denna åtgärd att sätta punkt för en rad oroande och pinsamma situationer som har uppstått i vår gemenskap.
Det gemensamma utkast som förlikningskommittén har godkänt kommer säkerligen att innebära stora framsteg för vår gemenskap.
Ändå måste jag, fastän jag tänker rösta för, säga att jag blev väldigt förvånad över det svar jag fick från kommissionen på min fråga om en sak som inte riktigt hör ihop med frågan om olyckshändelser utomlands, men som ändå har med försäkringssektorn att göra.
Detta är en sektor inom vilken det i Italien så vitt jag förstår inträffar verkligt obeskrivliga saker.
Därför tvivlar jag på att detta parlaments kontrollorgan verkligen fungerar.
Jag har framfört en fråga till kommissionen och uppmanat den att ingripa i en verkligt abnorm fråga, den som gäller de försäkringsbolag som ställer anspråk men inte ger gemenskapens medborgare någonting tillbaka.
Det har avhållits ett möte i Neapel, på initiativ av Automobile Club d ' Italia, med höga jurister närvarande, eftersom det har hänt och händer att försäkringsbolagen låter de italienska medborgarna betala olika premier beroende på var de bor, och hävdar att de måste kompensera sig för kostnaderna på de ställen där olyckorna är fler.
Då frågar jag mig, och jag frågar detta parlament, om det är möjligt att det får förekomma en uppenbar diskriminering mellan medborgare i samma stat och i Europeiska gemenskapen.
Även om det säkert stämmer att man på sina håll noterar ett större antal olyckor, är det också så att man som ingående i samma stat och samma gemenskap delar det som händer med medborgare på samma plats, i samma område, i samma land, i samma gemenskap.
Vad beträffar premiebetalningarna förekommer verkligt skrämmande, otroliga saker: i en stad som Alessandria, till exempel, betalar man mindre än hälften av vad man betalar i Neapel eller Catania.
Då tycker jag att vi som parlament, förutom att utarbeta åtgärder av detta slag, som Rothleys betänkande, borde försöka ingripa ytterligare för att råda bot på en tydlig diskriminering av medborgare i samma område, och dessutom rikta en uppmaning till försäkringsbolagen: om det är obligatoriskt att teckna försäkring är det också obligatoriskt för försäkringsbolagen att försäkra medborgarna.
I vissa regioner i Italien händer det faktiskt att försäkringsbolagen vägrar försäkra de italienska medborgarna - detta är en mycket allvarlig anklagelse.
På denna punkt kommer jag att upprepa den fråga jag ställde och på vilken kommissionen svarade att Europaparlamentet inte har några befogenheter på detta område.
Om vi emellertid har befogenheter att reglera området, såsom Rothleys betänkande reglerar förhållandena mellan de olika medlemsstaterna, tycker jag att vi borde rikta en stark och bestämd uppmaning till försäkringsbolagen att undvika uppenbar diskriminering, att se till att alla betalar samma premier, att se till att den som inkasserar också betalar ut, att se till att denna sektor förbättras eller på något sätt anpassas till vårt samhälles förändrade behov.
Jag kräver allt detta och förklarar mig särskilt positiv till detta betänkande.
Jag tackar åter kollegan Rothley och kommissionen för de ansträngningar som har gjorts för vårt folk och uppmanar er att snarast ingripa vad detta beträffar.
