# ID: svediakorp-gov400001
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,529
# sentences: 70
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Mitt särskilda tack riktar sig först och främst till föredragande Schierhuber och hennes omfattande undersökning av läget och det utmärkta betänkandet.
Debatten om reformen i fråga om spånadslin och hampa har nu pågått i närapå fem år om man tar år 1996 och de förslag som kommissionen då lade som utgångspunkt.
Men i stället för den reform som kommissionen föreslog så skärpte rådet bara kontrollerna.
Detta ökade visserligen förvaltningskostnaderna avsevärt, det förväntade nödvändiga effekten uteblev dock till stora delar därför att bidragsjakten fortsatte och odlingsytorna ökade från runt 100 000 hektar till 240 000 hektar med följden att budgetutgifterna för denna sektor praktiskt taget mer än fördubblades.
Det förslag som i dag ligger strävar framför allt mot tre mål.
Det måste en gång för alla bli ett slut på bidragsjakten.
Kommissionen vill främja landsbygdens utveckling genom att stödja de traditionella odlings- och framställningsmetoderna samt under en begränsad tid hjälpa jordbrukarna i letandet efter nya lönsamma avsättningsmöjligheter liksom när det gäller att öka chanserna till försäljning.
För låt oss vara ärliga!
Med hänsyn till det allmänt kända budgettrycket måste sektorn etablera sig starkare på marknaden.
Och ännu viktigare: efter Berlinavtalet har det inte planerats några nya pengar till stöd för nya produkter.
Sådana nya produkter är måhända av stort intresse för jordbrukarna, men vårt budskap här måste vara ärligt - det främsta målet för dylika innovationer måste också vara räntabilitet.
Kommissionen har noggrant prövat parlamentets ändringsförslag.
Många av dem är godtagbara för oss åtminstone till sitt väsen, andra är det inte i sin nuvarande form men uppmanar till eftertanke.
Ytterligare andra kan vi tyvärr inte acceptera.
Nu till det första förslaget, vilket behandlar inkluderandet av spånadslin och hampa i regleringen av jordbruksgrödor.
Jag är beredd att i sak godta ändringsförslag 2 som berör formuleringen av målen samt ändringsförslag 1.
Idén om att fördubbla hektarersättningen när det bevisas att stråna har bearbetats till fibrer, tycks mig mycket förförisk vid en första anblick, herr Graefe zu Baringdorf.
Enligt min åsikt är den dock dömd att misslyckas.
För i och med detta skulle vi de facto i första rummet skapa nya sporrar för ny bidragsjakt, och i slutändan skulle man återigen måsta förlita sig på kontroller, vilka hittills redan har visat sig vara alltför ineffektiva.
Till följd av detta kan jag inte godta ändringsförslagen 3, 9, 10 och 12 och av liknande orsaker inte heller ändringsförslag 38.
Ändringsförslag 4 uttrycker förvisso farhågor beträffande bestämmelserna för rätten till ersättning för odlingsarealer som i synnerhet ledamöterna Adam och Wyn har gått in på.
Jag håller med dem om att vi behöver en klok lösning, och därför kan jag i princip rösta för ändringsförslag 4.
Detsamma gäller ändringsförslag 37 som går i samma riktning.
Ändringsförslag 7, 8 och 15, vilka handlar om undantag från bestämmelserna om regleringen för jordbruksgrödor beträffande basarealerna och arealuttaget, är godtagbara såtillvida att de stämmer överens med avtalet om Agenda 2000, men endast inom denna ram.
Enligt mitt förmenande är de inte alls nödvändiga längre eftersom det inom basarealerna överallt finns ytor där lin och hampa kan odlas utan att övrig odling behöver bli lidande för det.
Ändå skulle det kunna uppstå problem på vissa områden.
Vi försöker hitta en lösning här för att förminska eventuella tvång som skulle kunna uppstå.
Ändringsförslag 6 kan jag godta vad gäller hampa.
Dock kan man inte helt enkelt låta bli att i fortsättningen kontrollera så kallade rättsvidriga ytor, vilket föreslås åtminstone implicit i ändringsförslag 5 och 16; dessa ändringsförslag kan jag inte bifalla.
Ett visst mått av flexibilitet skulle man dock kunna räkna med när det handlar om att förverkliga en hög kontrollnivå.
Därför skulle jag trots allt kunna förklara mig införstådd i sak med dessa ändringsförslag samt med förslag 14.
På grund av riskerna med synen på hampa föreslår kommissionen ett förbud mot användning av hampa och hampkorn i livsmedel trots att de sorter som måste användas hos oss inte innehåller några psykotropa ämnen.
Detta är en högst politisk fråga som man säkerligen kan fortsätta diskutera.
I den fas vi nu befinner oss skulle jag dock inte vilja förklara mig införstådd med ändringsförslag 11, 13 och 32.
Men målsättningen i sig är tydlig.
Jag kommer nu till det andra förslaget gällande förordningen för den gemensamma organisationen av marknaden för spånadslin och hampa.
Beredningsstödet måste stå i förnuftig proportion till produktionskostnaderna och ta hänsyn till produkternas marknadsvärde.
Beredningstödet för långfibrigt lin drar nu en gång med sig större kostnader.
Därför måste det skilja sig från stödet till kortfibrigt lin och för hampfiber.
Den högsta tillåtna halten av föroreningar måste likaledes slås fast eftersom bidragen är till för att främja produktionen av högvärdigt fiber och inte det avfall som följer med fibrerna.
Politiken för denna sektor måste vara entydig.
Vi kan endast godkänna investeringar i produkter som är lönsamma på marknadens villkor.
Denna princip gäller även här.
Därför kan jag inte förklara mig införstådd med ändringsförslag 18 och 34, även om de må innehålla stoff till vidare överläggningar.
Införstådd är jag emellertid med de funderingar som ligger till grund för ändringsförslag 23, 25 och 26, dvs. ett närmande till stödbeloppen samt stödgarantin oavsett resultatet av kontrollerna.
De gränser som har satts via budgeten får dock inte överskridas.
Den andra viktiga frågan är de garanterade mängderna för de enskilda staterna.
Med tanke på de välkända svårigheterna att kontrollera skörderesultatet är dessa absolut nödvändiga.
Genom kommissionens förslag inskränks risken för missbruk till beredningsstadiet utan att kvoterna för de enskilda beredningsföretagen behöver slås fast, och följaktligen utan de nackdelar som dylika kvoter skulle innebära för en expanderande marknad.
En garanterad högsta mängd för hela gemenskapen vore ingen lösning.
Erfarenheterna visar att detta endast leder till bråk mellan medlemsstaterna och försvårar sökandet efter en verklig lösning.
Den årliga uppdelningen av de garanterade högsta mängderna på medlemsstaterna för vilka de beredningskapaciteter som inte är möjliga att granska ligger till grund är verkligen inget praktiskt genomförbart alternativ.
Därför kan jag inte godta ändringsförslag 20, 21, 27 till 30 samt 35.
Men idén om att införa en sorts Newcomer-kvot och att årligen dela upp dessa på de medlemsstater där det för tillfället bara finns en ringa produktion av lin och hampa eller ingen alls anser jag vara mycket intressant.
Ändringsförslag 24 och 33 kan jag godta för de tillfällen då företagsägare och första beredningsled är identiska.
Vad gäller införseln av hampa och hampfrö så är jag införstådd med att vi behöver en praktisk lösning.
Jag kan dock inte förklara mig införstådd med ändringsförslag 22 och 31 i deras nuvarande form eftersom det där sägs implicit att det inte längre behöver genomföras någon som helst form av kontroll.
Med tanke på tidsplanen är jag slutligen också beredd att godta ändringsförslag 17 och 36, enligt vilka de nya bestämmelserna skall träda i kraft först den 1 juli 2001.
Men hektarstödet för nästa kampanj i år måste då läggas fast enligt gällande regler.
I detta fall skulle jag vara bunden av siffrorna enligt budgetplan 2001.
Det behövs absolut en reform av denna sektor!
Där tror jag att ni håller med mig.
Vi måste anpassa sektorn " spånadslin och hampa " till marknaden för att den skall kunna lämna ett effektivt, obestridligt och nyttigt bidrag till samhällsekonomin och inte längre vara föremål för allmän kritik.
Under dessa omständigheter, anser jag, borde ni vara angelägna om att anta en resolution denna vecka så att rådet också kan fatta beslut så snart som möjligt.
På detta sätt kan vi undvika de störningar på marknaden som skulle uppkomma budgetåret 2000 / 2001 ifall storleken på bidragen inte har fastslagits till den 1 augusti.
Trots allt kan jag - vilket jag också har sagt - godta 13 av ändringsförslagen, och vad gäller många andra förslag har jag uttryckligen betonat att jag visserligen inte kan godta dem i deras nuvarande form, men att de absolut till vissa delar utgör underlag till vidare diskussioner, även till debatter som jag för egen del kommer att ta initiativ till i rådet.
Men eftersom störningarna på marknaden verkligen blir allvarliga om vi inte får fram regler i tid skulle vi antingen behöva vidta preliminära skyddsåtgärder, varvid det måste tas hänsyn till den preliminära budgetplanen för 2001, eller också kommer vi att få skörd utan att producenterna vet vad de kan komma att få i bidragshjälp.
En dylik situation bör vi absolut undvika.
Vi skulle helt enkelt inte kunna förklara för producenterna eller bearbetarna varför just de skall behöva lida av att vi inte lyckas fatta beslut om ett förslag som när allt kommer omkring har legat här i höga parlamentet sedan åtta månader tillbaka.
