# ID: svediakorp-gov399875
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 299
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Bildande och konsolidering av en multietnisk stat är allt annat än en politisk sinekur.
Republiken Moldova är ett träffande bevis för det.
Från dess bildande 1991 och fram till i dag kämpar den med en omedgörlig separatism i form av den så kallade Dniester-republiken.
Märk väl att det sker med militär rysk närvaro i den republiken.
Den närvaron är i sin tur helt i strid med upprepade internationella löften om tillbakadragande från Moskva.
Ställd inför den dubbla utmaningen i inrikes- och utrikespolitiken mellan ett införlivande i Rumänien eller Ryssland valde den politiska eliten och väljarkåren i denna lilla före detta Sovjetrepublik år 1994 otvetydigt för självständighet.
Precis på grund av Moldovas nationella enhet.
I denna aktningsvärda strategi för avveckling av inre och yttre brandhärdar passar till exempel autonomin för den gagaoeziska minoritetsgruppen och det mindre än ett år gamla gränsfördraget med grannstaten Ukraina.
De här framgångarna kan dock inte dölja Moldovas ytterst svåra förvandlingsprocess från f.d.
Sovjetrepublik till demokratisk rättsstat, baserad på en social marknadsekonomi.
När det gäller energiförsörjning och avsättningsmarknad är Chisinau mycket starkt beroende av den ryska federationen och söker ekonomiskt stöd för landets modernisering i Väst.
Det är också skälet till denna aktuella, nu tredje, begäran om makroekonomiskt stöd från Europeiska unionen.
Med beaktande av den uppskissade inre och yttre stabiliseringskursen för Moldova kan jag gå med på det.
Jag har dock två funderingar.
Vilka effekter medförde de två tidigare kapitaltillskotten från Europeiska unionen i Moldova?
Kan kommissionen ge klara besked om det?
Vidare verkar ändringsförslag 1 från det behöriga utskottet strida mot målet med detta specifika långtidslån.
Naturligtvis unnar jag den genomsnittliga medborgaren i Moldova utländska pengar än att fylla Gazprom-pampars portmonnäer!
