# ID: svediakorp-gov399863
# author: Väyrynen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
De bilaterala avtalen mellan Europeiska unionen och Schweiz motsvarar de multilaterala avtalsarrangemang som tillämpats inom ramen för det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Europeiska liberala och demokratiska partiets grupp anser att Europaparlamentet för egen del bör stödja ett godkännande av dem.
Schweiz ställning påvisar tydligt det säregna i de nuvarande integrationsarrangemangen i Europa samt behovet av att ändra dem, särskilt nu då Europeiska unionen är på väg att utvidgas till paneuropeiska mått.
Det integrerade Europa är organiserat i koncentriska cirklar vars kärna har utgjorts av de medlemmar som grundade Europeiska unionen.
Först uppstod Europarådet i Strasbourg, vilket delades i två delar då Frankrike, Tyskland, Italien och Beneluxländerna bildade Kol- och stålunionen.
Försöket att bilda en gemenskap på politisk och försvarsmässig grund strandade, men man lyckades bilda en ekonomisk gemenskap.
De sju perifera länderna som blev utanför de sex kärnländerna bildade Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA.
Utvidgningen av de sex medlemsländerna till en gemenskap med till en början nio och senare tolv länder förlöpte förhållandevis lätt.
Efter dessa utvidgningar har det uppstått en diskussion om differentierad integration.
I slutet av 80-talet utarbetades inom Europeiska gemenskapernas kommission en plan enligt vilken det dåtida EG skulle fördjupas till en federalstat och de övriga länderna i Europa skulle delta i den inre marknaden genom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
De första som erbjöds EES-avtal var EFTA-länderna.
Det var då som man för första gången talade om koncentriska cirklar.
EES-avtalet gjordes upp, men för Österrike, Sverige och Finland blev det ett kortvarigt arrangemang.
I Schweiz föll EES-medlemskapet på en folkomröstning.
Sålunda blev bara Island, Norge och Liechtenstein kvar i EES.
För Schweiz del började man upprätta bilaterala avtal.
Nu pågår som bäst förhandlingar om tolv länders anslutning till Europeiska unionen.
Det är märkligt att det bland dem inte finns ett enda EES-land och inte heller Schweiz, trots att dessa skulle passa allra bäst som EU-medlemmar.
Orsaken till detta är enkel: De vill inte ansluta sig till den nuvarande eller framtida unionen.
Då unionen nu är på väg att kraftigt utvidgas är det rimligt att den differentieras internt.
Liksom bland andra Jacques Delors, Valery Giscard d ' Estaing och Helmut Schmidt nyligen framförde borde kärnländerna i Europa gå längre än de övriga i sin inbördes integration, medan den övriga unionen kunde utvecklas till en konfederation mellan självständiga stater och differentieras.
På så sätt kunde man underlätta och påskynda ett medlemskap för östeuropeiska länderna.
Sålunda skulle ett medlemskap också kunna bli möjligt för Island, Norge, Liechtenstein och till och med Schweiz.
