# ID: svediakorp-gov399792
# author: Ortuondo Larrea (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 431
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I det betänkande vi ägnar oss åt i dag behandlas resultaten av den avreglering av luftfartssektorn inom Europeiska unionen som avslutades år 1993.
Vi har främjat denna avregleringsprocess för att bilaterala hinder skall undanröjas, reglerna för ägande ändras, tekniska standarder harmoniseras och lämpliga säkerhetsnormer införas och för att avregleringsvillkoren skall främja en större insyn i hur politiken för utvecklingen av luftfartssektorn går till och i synnerhet göra så att miljövillkoren kan införas i produktionen inom luftfartsindustrin, i prispolitiken och i flygledningen.
En viktig punkt som föredraganden tar upp är den nuvarande situationen där, samtidigt som luftfartindustrin har avreglerats och verkar på en öppen europeisk marknad, de instanser som kontrollerar luftrummet, flygplatser och regelgivande instanser, liksom företag som säljer tjänster till luftfartindustrin fortfarande arbetar för mycket från en lokal utgångspunkt.
Föredraganden nämner som exempel på en oavslutad fråga bevarandet av ett visst statligt ägande i prestigefyllda flygbolag.
Om man tittar på luftfartskontrollen, är utvecklingen av ett gemensamt system för luftsäkerheten en stor utmaning inför framtiden.
Vi får inte glömma att det europeiska luftrummet är ett lapptäcke av 15 suveräna medlemsstater, som av olika skäl, framför allt militära, har svårt att ge upp en del av sin suveränitet på detta område.
Därför bör politiken med en privatisering av de instanser som är ansvariga för luftfartskontrollen vara en fråga som man är angelägen om att lösa.
Vad avgifterna beträffar delar vi kommissionens uppfattning att sådana kostnader som flygbolagen inte har någon kontroll över - markhanteringskostnader, flygplatsavgifter och kostnaderna för trafikledningen - bör vara tydliga och inte diskriminerande.
För att återgå till Sterckxbetänkandet, så har vi fokuserat vårt bidrag på miljöaspekterna i samband med detta.
Vår främsta kritik avser det faktum att kommissionen i sin helhetsbedömning försöker att ta upp miljöaspekterna, säkerheten och folkhälsan inom luftfartssektorn som en särskild debatt, när i själva verket effekten av dessa faktorer är avgörande för industrins framtid.
Slutligen vill jag ta upp några grundläggande frågor.
Flygbolagens prispolitik bör omfatta luftfartens externa miljökostnader; bestämmelserna för tilldelning av ankomst- och avgångstider bör ses över mot bakgrund av särskilda miljökriterier, med hänsyn till buller och luftföroreningar, och särskilda åtgärder bör vidtas för att stärka utväxlingen med övriga transeuropeiska nät, och då i synnerhet med järnvägen, till följd av slutsatserna i betänkandet om luftfart och den globala atmosfären, enligt vilket över 10 procent av den europeiska flygtrafiken skulle kunna ske via järnväg i stället för med flyg.
