# ID: svediakorp-gov399778
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,270
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag vill börja med att tacka uppriktigt för det arbete som uträttats av ledamot Konstantinos Hatzidakis, ordförande i utskottet för regionalpolitik, transport och turism, angående granskningen av de transeuropeiska näten som jag någon gång de närmaste månaderna kommer att lägga fram för parlamentet.
Jag tror att hans bidrag kommer att bli avgörande för de handlingar som kommissionen kommer att bidra med.
Jag vill även tacka fru Sbarbati, föredragande av yttrandet från budgetutskottet, för hennes bidrag och för inläggen från de talare som har deltagit i debatten.
Jag anser att man förutom att ställa en diagnos på läget måste blicka framåt, för det är det viktigaste.
Därför är det lämpligt att ta tillfället i akt och göra några förtydliganden från kommissionens sida.
För det första är jag helt enig med ordförande Hatzidakis om vikten av en gemenskapspolitik på området för transeuropeiska nät och jag delar även parlamentets uppfattning, som inte bara han, utan även föredragande av yttrandet från budgetutskottet samt andra ledamöter har gett uttryck för, nämligen att tillräckliga finansiella medel krävs för denna politik.
Därför vill jag tacka för parlamentets stöd i form av sammanlagt 4 600 miljoner euro för perioden 2000-2006 för detta kapitel.
Jag vill dock påminna ledamöterna om att kommissionen varje år godkänner projekt som kräver mer än tre gånger det årliga belopp som har avsatts för denna budget.
Samtidigt finns det ett avtal mellan alla parter om att inte öka de totala budgetarna och på den punkten har ni även hört min kollega Schreyer tala om de budgetproblem som vi för närvarande har inför de nya behoven och nya överhängande behoven, som till exempel efter kriget i Kosovo, att ta sig an de politiska åtaganden av första rang som unionen har gjort.
Därför delar jag Europaparlamentets oro vad gäller en lämplig finansiering av transportnäten, men jag tror att vi tillsammans kan ta på oss en del av det ansvaret.
Jag vill påminna er om att vi under årens lopp har fått se att gemenskapsstödet till de projekt som har genomförts under åren 1996, 1997 och 1998 har uppgått till 30 procent av den totala summan, det vill säga en avsevärd siffra.
Det är sant att den omfattar projekt som har genomförts i mål 1-områden och i länder som erhåller medel ur Sammanhållningsfonden, och att procentsatsen för samfinansieringen därigenom har blivit högre.
Men det jag vill säga är att vi inte kan tillhandahålla en heltäckande information, för det handlar inte bara om gemenskapsfinansiering utan även om finansiering från olika länder och den privata sektorn i vissa fall, från regioner och lokala organ.
Därför kan vi bara ge er den information vi har och göra vår bedömning utifrån de uppgifterna.
Vi upprepar det som ledamot Jarzembowski sade, att kommissionen har olika uppgifter och att det avgörande givetvis är att viljan finns i unionens olika medlemsstater, viljan att starta och förverkliga dessa projekt.
Ni påpekar att flera projekt har blivit försenade.
På den punkten kan jag säga att målsättningen är år 2010.
Därför finns det fortfarande en marginal så att dessa kan förverkligas inom tidsramen.
Dessutom finns det avsevärda tekniska svårigheter med vissa projekt.
Jag kan kort nämna ett av de mest omtalade projekten: Brennertunneln.
Denna tunnel är ett symboliskt projekt inom ramen för Europeiska unionens tekniska förmåga och agerande.
Det handlar om en 54 kilometer lång tunnel i ett enormt bergsmassiv, med en rad osäkra faktorer som gör att projektet måste säkras maximalt innan man gör sådana rejäla investeringar som Brennertunneln kräver.
För ett förverkligande av projektet med Engelska kanalen krävdes flera viktiga undersökningar innan man utformade planerna, preciserade och påbörjade projektet.
Samma sak gäller Brennertunneln.
Kanske vore det bättre att det hela påbörjades något senare, men med samtliga garantier, i stället för att vi på halva vägen skall upptäcka att undersökningarna inte har förvarnat oss om vissa svårigheter och att vi då måste backa, något som skulle leda till ännu kraftigare förseningar.
Det stämmer att man, i och med ett avtal som inbegriper en rad intressen, har inlett nya undersökningar för att fastställa den slutliga planen för Brennertunneln.
Det är inte så att man har övergett detta projekt som är enormt omfattande, ärade ledamöter, men vi bör vara medvetna om att det förmodligen kommer att dröja ytterligare fem år innan undersökningarna kan avslutas.
Det vill jag tydligt poängtera.
Vi talar om datum som har skjutits upp rejält, men det innebär inte för den skull att viljan saknas.
För så är det inte.
Viljan finns helt och fullt.
Det som händer är att viljan måste grunda sig på vissheten om att detta projekt kan genomdrivas så att inte vår trovärdighet tar skada.
Dessutom vill jag påpeka att nivån på finansieringen av de totala anslagen till de 14 prioriterade TEN- projekten har legat på 60 procent.
Det är den procentsats som ni ledamöter har bedömt som lämplig i parlamentets senaste resolutioner.
Det ligger mitt emellan ert första förslag och rådets förslag.
Som svar på några av de frågor som har kommit upp kan jag säga, vad gäller ändringarna av budgetförordningen för de transeuropeiska nät som godkändes förra året, att nya finansieringsmöjligheter har skapats genom offentliga och privata partnerskap.
Dessa partnerskap kommer att gynnas på olika sätt: i första hand tack vare införandet av fleråriga vägledande program som möjliggör satsningar från den privata sektorn med större säkerhet, initiativtagarna garanteras en gemenskapsfinansiering under många år, och detta program kommer att föreslås för perioden 2001-2006; för det andra kommer budgetposten för de transeuropeiska näten att bidra till finansieringen av riskkapital, något som kan främja - och det hoppas jag att det kommer att göra - skapandet av investeringsfonder för TEN och vi har på den punkten begärt att få veta om det finns något intresse.
Låt oss ta en snabb titt på riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten.
Jag skall kort presentera granskningsrapporten och ett första förslag.
Men det måste sägas att målsättningen med de transeuropeiska näten är en utveckling av den inre marknaden och den ekonomiska och sociala sammanhållningen - det måste stå klart -; därför måste randområdena och de yttersta randområdena och de minst utvecklade områdena vara i fokus för gemenskapens åtgärder.
Men att lösa problemet med trafikstockningar är inte negativt för randområdena.
Jag skall ge ett tydligt exempel: trafikstockningarna på järnvägen i Bordeaux, påverkar de Frankrike?
Ja till viss del, utan tvekan, i sydvästra Frankrike, men förhållandevis litet; de som i större utsträckning påverkas är de centrala och västra delarna av iberiska halvön, det vill säga stora delar av Spanien och Portugal.
När vi åtgärdar flaskhalsar i Bordeaux innebär det alltså att vi främjar utvecklingen i områden på den iberiska halvön.
Det jag vill komma fram till är att åtgärder i centrala områden inte alltid är till nackdel för intressena i randområdena, utan tvärtom finns det ofta ett nära samband mellan dessa.
Herr talman, jag vill avslutningsvis nämna frågan om intelligenta transportsystem.
Det är en aspekt som också kommer att tas med som en kärnfråga i granskningen av de transeuropeiska näten.
Jag vill än en gång gratulera föredragande Hatzidakis och tacka för hans och de övriga talarnas bidrag.
