# ID: svediakorp-gov399770
# author: Vachetta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 320
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I denna årsrapport framgår det tydligt att Europa inte har tillräckliga medel när det gäller politiken för transeuropeiska transportnät.
Men bortom enkla budgetmässiga och finansiella aspekter är det mer generellt kommissionens allmänna riktlinjer på området som bör kritiseras.
Naturligtvis instämmer vi i principen att transeuropeiska nät för Europas befolkning bör inrättas, för personers och varors rörlighet, för den ekonomiska och sociala sammanhållningen och för järnvägen som alternativ till den eviga motorvägen.
Vi kan emellertid inte acceptera vare sig den föreslagna metoden eller lösningen.
Är de fjorton utvalda projekten verkligen alla relevanta eller prioriterade, med tanke på befolkningens behov?
Har de sammanförts eller godkänts eller uppfyller de transeuropeiska näten, såsom betänkandet låter oss förstå, enbart den fria marknadens logik?
Det är för övrigt ingen tillfällighet att av de fjorton projekten är de sju, vars tidsplan och finansiering fortfarande är osäkra, just de som inte endast motsvarar kravet på lönsamhet.
Men den mest negativa punkten förefaller oss finansieringen vara.
Man utgår från principen att offentliga medel inte kan öka, vilket är beklagligt.
Man föreslår därför att man skall utnyttja privata medel i form av partnerskap, och det är för övrigt en grundläggande beståndsdel i projektet.
Detta synsätt på järnvägstransporter ifrågasätter offentlig service.
Det är självklart att om privata operatörer deltar i finansieringen kommer de att eftersträva maximal lönsamhet.
De privata företagen måste bidra eftersom de utnyttjar infrastrukturen, men i form av skatteuttag, och inte genom att sätta in kapital i järnvägsbolagen.
Vi måste utveckla begreppet europeisk offentlig järnvägsservice och vi vägrar att privatisera och utnyttja de offentliga företagens kapital, inbegripet för nya projekt.
När folket har ett verkligt behov, nämligen ett kraftfullt europeiskt järnvägstransportnät av hög kvalitet för användare och personal, svarar Europa ännu en gång med strävan efter vinst.
