# ID: svediakorp-gov399764
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Också jag skulle verkligen vilja lyckönska Hatzidakis, särskilt som han utarbetat ett verkligt realistiskt betänkande, men vi bör särskilt ägna oss åt ett antal ganska oroande konstateranden.
Vi bör komma ihåg att besluten som lett till valet av de 14 stora projekten går tillbaka till toppmötet i Essen, ett toppmöte som ägde rum 1994, alltså redan för sex år sedan.
Sex år efter detta beslut har bara hälften av dessa projekt delvis gjort framsteg, projekt som i de flesta fall befinner sig i kontinentens norra del.
Det är positivt, men det är negativt för övriga projekt och särskilt för regioner i gemenskapens randområden, vilket kollegan Collins också sade före mig.
Jag tänker särskilt på den södra kanalen som skall förbinda Frankrike, särskilt Lyon, Turin och Trieste med hela Balkan som vi vill knyta fastare till Europa, och i den andra delen av Europa har vi Österrike, med de särskilda problem som andra kolleger erinrat om, samt Ungern och övriga länder i Centraleuropa.
Ur denna synvinkel erinrar jag om att det inte bara handlar om att bryta isoleringen för ett framväxande Piemonte inträngt mot Alperna, utan att förbinda en stor del av en kontinent, Balkan och Centraleuropa, med den södra delen av Europa, med Frankrike, Italien, Spanien och Portugal, och när det gäller detta projekt finns inga konkreta framsteg.
För att besvara vad kollegan Schroedter sade, tror jag att vi inte får glömma att dessa stora projekt framför allt handlar om utveckling av infrastruktur för järnväg.
Det gäller särskilt detta södra avsnitt, som skulle placera Paris tre och en halv timme från Milano.
Problemet är de val som måste göras för att undvika de stora miljöproblemen som står på dagordningen i Österrike, men även i Italien och Tyskland.
Vi måste träffa val, vi måste göra investeringar, och detta beslut, detta val, som gjordes i Essen för sex år sedan, har vi fortfarande inget konkret bevis på att det genomförts.
Det gäller naturligtvis medlemsstaterna, och helt säkert bl.a.
Italien, som inte kunnat stödja detta projekt med tillräcklig kraft, men det är också - och föredraganden betonar det mycket bra - en fråga som ringar in kommissionen.
Kommissionen är tvungen att ta fram åtgärder som får såväl statsmakten som de privata företagen att investera i dessa stora transeuropeiska nät.
Jag tror därför att kommissionen snarast måste lämna nya förslag för att dessa ärenden, som fortfarande blockeras, skall kunna lösgöras så fort som möjligt.
