# ID: svediakorp-gov399762
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 347
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
De transeuropeiska näten bejublas ofta som en av de största framgångarna i den europeiska integrationen.
Å ena sidan är det också så men å den andra gör de vårt samhälle mer sårbart.
De bidrar till att EU-medlemsstaternas ekonomier blir allt mer sammanflätade med varandra.
Varje land blir mer beroende av importerad energi och mycket energi går också åt till förhandlingar och juridiska uttalanden.
Vad märker människorna i Europa av det här?
På kort sikt kanske ett ökat antal arbetsplatser.
På litet längre sikt kan en oavsiktlig konsekvens vara att företag blir mer sårbara på grund av tekniska störningar i ett dyrt transportsystem och att arbetsplatser snabbt kan flyttas till områden med lägre löner, sämre arbetsvillkor och lägre miljökrav.
Det är fortfarande ett skäl till att vi inte endast får jubla.
Även de stora transportprojekten ser mindre gynnsamma ut än vad som anges i årsrapporten.
Av höghastighetslinjen Nord-Syd från Berlin till Verona är det bara några få smådelar som ställts i ordning.
I England har anslutningen av höghastighetslinjen genom kanaltunneln stagnerat i flera år på grund av privatiseringen och uppdelningen av järnvägsbolagen i det landet.
Spanien har avstått från en europeisk standardspårvidd för höghastighetslinjen mellan Madrid och Barcelona, vilket dock var fallet för linjen från Madrid till Sevilla.
Anläggandet av Betuwe-linjen genom Nederländerna blir allt mer omstridd.
Ekonomiska experter räknade ut att den här dyra linjen aldrig skulle kunna bli en framgång.
Kostnaderna visar sig bli allt högre, inom sjöfarten på de inre vattenvägarna betraktar man den linjen som konkurrenssnedvridning, godstrafiken på väg verkar inte minska på grund av den och miljöaktivister blockerar varje dag verksamheten.
Allt tillsammans är det goda skäl för att strunta i Betuwe-linjen.
Det finns alldeles för litet av en bred samhällsdebatt om de prioriteringar som gjorts och de val som gjorts.
Europas befolkning har rätt till mer insyn i konsekvenserna av de transeuropeiska näten, alltså i konsekvenserna för existenssäkerheten, kostnaderna, miljöövervägandena och hastigheten för genomförandet.
