# ID: svediakorp-gov399731
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,641
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, mina damer och herrar ledamöter!
Jag tackar för att ni har gett mig ordet för att tala om kommissionens beslut om revideringen av budgetplanen.
Först vill jag ta tillfället i akt att också tillkännage ett annat beslut från kommissionen.
Kommissionen har i dag beslutat att utnämna Carlo Trojan från och med den 1 september i år till ledare för delegationen i Genève, och O ' Sullivan kommer från och med den 1 juni i år att överta befattningen som generalsekreterare.
Levi, som hittills varit talesman för kommissionen, har utsetts till direktör för Analys- och prognosgruppen.
Jonathan Faull, hittillsvarande direktör för Press- och kommunikationstjänsten, kommer från och med nu - också för en övergångsperiod - att inneha funktionen som spokesman, dvs. talesman för kommissionen.
Alla dessa personalbeslut har fattats till följd av reformeringen av kommissionen, och jag tror att besluten var riktiga med tanke på de ytterligare reformsteg som krävs.
Kommissionen har uttryckt sin djupa tacksamhet mot Carlo Trojan för hans verksamhet.
Jag vill än en gång här tacka Trojan så hjärtligt för det stora engagemang han visat under processen med enandet, och detta även utifrån min tidigare verksamhet som politiker i Berlin.
Jag vill här helt klart påpeka att den stora hjälp som Östtyskland genast kunde åtnjuta från Europaparlamentets och kommissionens sida kan härledas till hans engagemang.
Fru talman!
Jag vill nu ägna mig åt kommissionens beslut om ändringarna av budgetplanen.
Detta beslut är nödvändigt för att också ekonomiskt kunna säkra den nya politiska prioriteringen, den nya viktiga politiska uppgiften, nämligen att ställa hjälp till förfogande för västra Balkan.
Även denna kammare har i många resolutioner påpekat hur viktigt det är med Europeiska unionens engagemang i västra Balkan för att den kommande utformningen av den europeiska externa politiken skall lyckas, och även rådet har vid olika toppmöten alltid klargjort hur viktigt det är.
Det är därför nu också på tiden att man garanterar de ekonomiska resurserna för denna uppgift.
I budgetplanen, i budgetplaneringen för Europeiska unionen, som beslutades av rådet i Berlin i mars 1999, har sådana effekter beträffande Balkanområdet ännu inte tagits med i beräkningen.
Jag vill erinra om att beslutet om Agenda 2000 i Berlin ägde rum just den dag då Kosovokriget bröt ut.
När parlamentet gemensamt med rådet och kommissionen beslutade om det interinstitutionella avtalet om Agenda 2000, togs på parlamentets inrådan följande mening med i det interinstitutionella avtalet: " Med tanke på utvecklingen av situationen på Balkan, i synnerhet i Kosovo, anhåller budgetmyndighetens båda organ om att kommissionen, efter att ha fastslagit och uppskattat behovet, lägger fram de inom ramen för budgeten erforderliga förslagen, i förekommande fall tillsammans med ett förslag till en revidering av budgetplanen. "
Den 16 december förra året uppmanade budgetmyndigheten kommissionen än en gång, i samband med beslutet om budgeten, att lägga fram en flerårig finansiell planering för ett hjälpprogram för västra Balkan och i förekommande fall, beroende på det erforderliga beloppet, samtidigt lägga fram ett förslag till ändring av budgetplanen.
Kommissionen har med sina beslut i dag efterkommit denna uppmaning från parlamentet och rådet.
Med tanke på kommissionens förslag är utgångsfrågan följande: Vilka medel krävs inom planeringsperioden - dvs. under perioden fram till år 2006 - för att kunna ställa den viktiga ekonomiska hjälpen till förfogande för västra Balkan?
När jag talar om västra Balkan, menar jag Albanien, Bosnien, Hercegovina, Kroatien, Serbien och Montenegro, Kosovo och även f.d.
Jugoslaviska republiken Makedonien.
Det är nödvändigt att lägga fram ett integrerat hjälpprogram, varvid det fordras att vissa kriterier uppfylls för att man skall få delta i detta program, nämligen en demokratisk utveckling i regionen, rättsprinciper och en vilja till samarbete.
Det program som föreslås av kommissionen är en del av regionens stabiliserings- och associeringsprocess och skall ställa ekonomiska medel till förfogande för återuppbyggnad och stabilisering av regionen, främja demokrati och rättsprinciper, främja en marknadsekonomisk utveckling och främja samarbetet mellan regionerna och med Europeiska unionen.
Jag måste nu ge er några siffror, ty alltid när man talar om budgeten måste man naturligtvis nämna siffror.
Enligt kommissionens uppskattning finns det för åren fram till 2006 ett finansieringsbehov om 1,5 miljarder euro för länderna Albanien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien och även Montenegro, dvs. ett årligt belopp om 200-230 miljoner euro.
För Kosovo finns det sedan förra hösten en mycket exakt undersökning om det ekonomiska behovet för återuppbyggnaden, en undersökning som gjorts av Världsbanken och kommissionen, som förklarar att det under de närmaste tre - fyra åren finns ett ekonomiskt hjälpbehov om 2,3 miljarder USD, och kommissionen respektive Europeiska unionen hade lovat att bidra med hälften av det nödvändiga ekonomiska behovet ur EU: s budget, med andra ord ca.
1,1 miljarder euro.
Kommissionens förslag - jag har nämnt det och hänvisat till det - går också särskilt in på nödvändigheten av att regionerna samarbetar med varandra, och av den anledningen har här särskilda medel avsatts i förslaget.
Kommissionens förslag innebär dessutom att man i den finansiella planeringen redan nu tar med ekonomisk hjälp för Serbien i storleksordningen 2,3 miljarder euro.
Här är det naturligtvis klart att denna hjälp ur den europeiska budgeten kommer att verkställas först då det sker en demokratisk utveckling i Serbien.
Kommissionen är emellertid också övertygad om att det är en mycket viktig politisk signal till Serbien om det redan nu beslutas om ett ekonomiskt ramverk för att tydliggöra att det inte bara handlar om löften till den serbiska oppositionen, utan att det görs förberedelser för att - när omvandlingen äger rum - också möjliggöra omedelbara hjälpåtgärder på platsen.
Med tanke på siffrorna vill jag förklara följande: Det totala behovet för regionen uppskattas av kommissionen till 5,5 miljarder euro ur den europeiska budgeten.
I den finansiella planeringen i Agenda 2000, som beslutades i Berlin, har redan ca 1,8 miljarder euro innehållits; dessa hade avsatts för Bosnien-Hercegovina.
Kommissionen har i dag beslutat föreslå att man omfördelar ytterligare hjälp till ett belopp om 1,4 miljarder från andra budgetposter ur den externa politiken till fördel för Balkanregionen.
Den har därför lagt fram och beslutat om en omprogrammering av budgeten för de externa politiska åtgärderna, vilket jag strax kommer att gå in i detalj på.
För de externa politiska åtgärderna anser kommissionen att det är nödvändigt att under de närmaste åren utöka den budget som här står till förfogande med 300 miljoner euro årligen.
Därvid har kommissionen lagt fram följande förslag för finansieringen av detta extra behov: Under år 2001 och 2002 skall dessa medel omfördelas från medel som tidigare anslagits för jordbrukspolitiken till det externa politiska området.
Jag har redan haft tillfälle att här i kammaren diskutera detta förslag.
Jag vill i detta sammanhang upprepa att dessa åtgärder inte innebär att man löser upp det jordbrukspolitiska paketet från Berlin.
Det betyder inte heller att direktbidragen för jordbrukarna skall minskas.
Jag vill påpeka att jordbruksbudgeten totalt sett är i storleksordningen 44 miljarder euro, så att det alltså står klart att en omfördelning med 300 miljoner euro inte har någon effekt på det jordbrukspolitiska paketet i sin helhet.
Detta belopp skall under år 2001 finansieras bland annat genom besparingar på grund av växelkursen mellan euron och dollarn.
Den nuvarande eurokursen innebär ju mycket stora besparingar för den europeiska budgeten med tanke på exportfinansieringen.
För åren från och med 2003 föreslår kommissionen att finansieringen av de erforderliga medlen beslutas samtidigt med den förestående mid-term review för jordbrukspolitiken.
Jag vill påpeka att kommissionen vidare föreslår budgetmyndigheten att höjningen av anslagen för den externa politiken skall genomföras i realiteten först när medlen för Serbien också kan betalas ut.
Detta är alltså ett beslut som skapar ett ramverk inför de kommande åren.
Vad beträffar den nämnda omprogrammeringen av medlen för den externa politiken vill jag sammanfattningsvis säga följande: I kommissionens förslag har man alltid tagit hänsyn till vilken geopolitisk betydelse en region har.
Man har inte kommit med några förslag till minskningar i de program som särskilt används för att bekämpa fattigdomen i världen, och man har tagit hänsyn till huruvida det i det förflutna har förekommit ett underutnyttjande av vissa program, alltså hur förvaltningen genomförts på dessa områden.
Den nödvändiga omfördelningen härrör huvudsakligen från jämförbara nedskärningar i Tacis-programmet för länderna i f.d.
Sovjetunionen.
Jag vill emellertid påpeka att det i kommissionens förslag föreskrivs för Medelhavsområdet att de medel, som står till förfogande för Meda-programmet, under denna kommande period - alltså fram till år 2006 - totalt skall höjas med 13 procent jämfört med föregående period.
Avslutningsvis vill jag också påpeka följande: Beslutet om en revidering av budgetplanen går i en annan punkt också in på ytterligare ett av parlamentets önskemål.
Man har i samband med budgeten 2000 föreslagit att de medel som utbetalas för Cypern och Malta i fortsättningen inte längre skall redovisas inom ramen för budgeten för den externa politiken, utan inom ramen för budgeten för stödet inför anslutningen, för att klargöra att det finns en sammanhållen planering, och att det är medel som betalas ut med tanke på Cyperns och Maltas eftersträvade anslutning till Europeiska unionen.
Kommissionens nuvarande beslut ansluter sig i flera punkter till viktiga krav från parlamentet; vi har efterkommit dessa krav.
Därför vill jag uttala min förhoppning och min bön om att kommissionens förslag om revidering av budgetplanen också får ert stöd!
(Applåder)
