# ID: svediakorp-gov399680
# author: Mathieu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, när det gäller stormarna i december har inte gemenskapen varit i nivå med våra förväntningar under perioden för den första katastrofhjälpen och nu dröjer den med att konkretisera sina löften om stöd.
Kommissionen måste dra lärdom av stormarna genom att stärka gemenskapstexternas effektivitet.
Mellan perioden för den första katastrofhjälpen och de aktuella utmaningarna med transport-, lagrings- och virkesförsäljningsproblem har det nämligen blivit ett kronologiskt tomrum som motsvaras av ett institutionellt tomrum.
Det gäller nu att fylla ut det och bevilja ett andrahjälpsstöd för logistik till de berörda staterna.
I resolutionen från januari ber parlamentet kommissionen att lägga fram konkreta förslag om det visade sig att de tillgängliga medlen för stöden var otillräckliga.
Men vad har det blivit av dessa omtalade konkreta förslag?
I dessa förslag måste kommissionen i första hand reagera på nedgången av virkesförsäljningen, eftersom det som man fruktade nu är på gång, virket säljs inte längre.
Och vilka åtgärder har vidtagits eller planerats av kommissionen till förmån för en snabb utvinning från de skadade markerna, utan vilken återställandet av våra skogar inte kan börja på ett effektivt sätt?
Denna prövning kommer att ha den tråkiga förtjänsten att påminna oss om att virke är en industriell råvara och dessutom en, förnybar, betydande vara.
En hållbar och effektiv förvaltning av våra skogar går genom en ekonomiskt hållbar skog.
Likadant kan endast ett hållbart skogsbruk grunda en konkurrenskraftig virkessektor samtidigt som den på ett avgörande sätt bidrar till utvecklingen av landsbygdsområden.
Medlemsstaterna är de främsta aktörerna inom skogspolitiken i Europa och de bör förbli det.
Men det bör inte hindra Europa från att genomföra en samordnad förvaltning av skogsfrågorna.
De ibland mycket tvingande reglerna för den gemensamma marknaden är tillämpliga för skogsprodukter.
I gengäld bör dessa stödjas av gemenskapen, framför allt i kristider.
En gemenskapsinsats till förmån för skogssektorn behövs eftersom den ger ett mervärde åt de nationella åtgärder som vidtagits.
Subsidiariteten skulle där få sin fulla betydelse, till exempel i fråga om skydd mot luftföroreningar och skogsbränder, eller skogscertifiering, samt också i fråga om stöd till genomförandeprocessen av en världskonvention om skogar.
Jag stöder gemenskapsinitiativ till förmån för tropiska skogar, men jag är förvånad över att man inte visar större glöd för att komma våra skövlade skogsmassiv till hjälp.
