# ID: svediakorp-gov399677
# author: Gebhardt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Julen 1999 upplevde jag stormen i min hemstad Paris och kunde samma dag endast under stora svårigheter ta mig tillbaka till Tyskland där skogarna var oigenkännliga.
Längre ner i sydvästra Frankrike fick mina föräldrar dag efter dag dra nytta av det milda ljuset från den oljelampa som jag hade skänkt dem en gång.
Vi vet inte när och i vilken gestalt nästa katastrof drabbar oss.
Tillåt mig därför att blicka bortom de aktuella problemen och göra kollegan och vännen Gilles Savarys redogörelser en aspekt vidare.
Detta gäller punkt 8 i det gemensamma resolutionsförslaget.
Där uppmanar vi kommissionen att ta fram instrument som skall möjliggöra ett snabbt och effektivt ingripande inom Europeiska unionen i händelse av en krissituation orsakad av olyckor eller naturkatastrofer.
I nuläget har vi varken pengar eller infrastruktur för detta.
I framtiden får vi inte liksom i fallet med stormkatastrofen kring årsskiftet lita till gränsöverskridande hjälp från grannländerna.
Den hjälpen gavs på ett förebildligt vis på frivillig grund.
Den var också ett bra och viktigt uttryck för solidaritet.
Men ensam utgör den ingen europeisk lösning.
Här måste Europeiska unionen absolut förplikta sig gentemot sina medborgare.
Därför bör kommissionen skynda på och gnugga geniknölarna vad gäller instrument för en snabb och effektiv katastrofhjälp.
Vi förväntar oss lösningsförslag inom en snar framtid.
Förslagen får gärna vara både okonventionella och djärva.
Stöd från Europaparlamentet kommer säkerligen inte att saknas.
Så långt den nödvändiga utflykten till framtiden.
Men nu måste vi först och främst bli klara med befintliga följder efter stormkatastrofen under juldagarna.
Hit hör framför allt tre saker.
För det första: vi får inte låta trävarumarknaden bryta samman och måste därför införa regleringar till förmån för de många små och medelstora företagen.
För det andra: Vi måste undantagsvis även stödja nödvändiga transporter och exporter av värdefullt trä till tredje land.
Kommissionen måste snarast diskutera tillstånd för exportbidrag med Världshandelsorganisationen.
För det tredje: vi måste göra allt vi kan för att motarbeta riskerna av svampangrepp, skadedjur och skogsbränder så att skadan inte blir ännu större.
Ärade kommissionär, om ni säger att det nationella biståndet nu är av vikt så vill jag påstå att det i så fall betyder att ni inte heller vill organisera den gemensamma europeiska marknaden i det här fallet.
