# ID: svediakorp-gov399646
# author: Speroni (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 580
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag bor på tio kilometers avstånd fågelvägen från flygplatsen Malpensa och jag har hela mitt yrkesverksamma liv arbetat i besättningen ombord på flygplan; jag är med andra ord mycket väl insatt i denna problemställning.
Låt mig först av allt säga att många av problemen beror på en felaktig eller bristfällig planering.
Flygplatserna har byggts litet hur som helst och även städerna - eller vissa kvarter - har fått utvecklas runt flygplatsen utan någon konkret utvärdering av miljöeffekterna.
Fysisk planering är något ganska nytt, medan flygplatserna har funnits i åratal: när det gäller Malpensa lyfte till exempel de första flygplanen redan 1910.
Naturligtvis finns det även andra konstruktioner som skapar olägenheter för medborgarna - tänk bara på deponeringen av avfall, där man många gånger tar till ett nedlagt dagbrott eller gruvhål, utan någon som helst planering - men när det gäller flygplatserna så ser vi konsekvenserna dagligen, eller kanske skall man säga att vi har dem i öronen dagligen, snarare än att ha dem framför ögonen.
Dessutom är informationen bristfällig.
Jag konstaterar till exempel att många skyller på fraktflyget.
Men fraktflygplan är vare sig mer eller mindre bullriga än passagerarflygplan; bullernivån beror helt enkelt på flygplanstypen, inte på vad flygplanet transporterar: en Boeing 747 cargo är mycket tystare än en Boeing 727 för passagerare.
Det krävs med andra ord goda faktakunskaper även när man skall fatta beslut.
Dessutom är regelverket tämligen komplicerat: här står vi eventuellt inför en situation där subsidiaritetsprincipen har tillämpats fullt ut, till och med utanför Europeiska unionen, för reglerna har bestämts av den internationella civila luftfartsmyndigheten som är en övernationell organisation.
Jag uppskattade kommissionens kommentar om ett europeiskt regelverk.
Man måste till exempel bestämma - vilket en kollega redan har påpekat - vad man avser med " natt ": börjar natten 22.00 eller vid midnatt?
Slutar den 05.00 eller 07.00?
Detta är något vi måste ha i åtanke!
En annan fråga gäller de lokala myndigheternas aktivitet, för varje flygplats har sina typiska egenskaper.
Till och med inom en och samma flygplats blir effekterna olika beroende på vilken bana som används: ta till exempel bana 25 på Fiumicino, som mynnar ut mot havet och som därmed inte stör någon; när flygplanen däremot lyfter från bana 16 höger från samma flygplats, så stör de cirka en halv miljon människor som bor i det tättbebyggda området Ostia-Fiumicino.
Även här är det med andra ord viktigt att de lokala myndigheterna ingriper - jag upprepar - inom ramen för ett allmänt europeiskt regelverk.
När det däremot gäller de nattliga flygningarna så tror jag det är möjligt att eliminera dem, förbjuda dem, om man bara - låt mig än en gång påpeka det - har de lokala förutsättningarna i åtanke, och även tänker på vilken typ av flygplan det rör sig om.
Om planen sedan har en ljuddämpare som monterades när planet byggdes eller i efterhand borde inte spela någon större roll: man mäter de decibel som motorn ger i från sig och sedan bestämmer man om det aktuella flygplanet är tyst eller inte, oberoende av tillverkningsår eller den typ av ljuddämpare som används.
Under alla omständigheter - jag upprepar - måste man ha en helhetssyn på problemet och inte bara se till de enskilda detaljerna.
