# ID: svediakorp-gov399621
# author: Perry (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka kommissionär Reding för hennes svar till Andreasen.
Vi har en mycket engagerad kommissionär i kommissionär Reding.
Hon har en verkligt svår uppgift framför sig, men jag är säker på att hon kommer att få det fulla stöd hon erkänner att hon behöver av Europaparlamentet.
Jag stöder det här förslaget helhjärtat då jag tar itu med informationsbristen inom EU.
Informationsbristen är egentligen allvarligare än bristen på demokrati som vi ofta talar om.
På sätt och vis är informationsbristen och bristerna i demokratin delar av samma problem.
För inte allt för länge sedan behandlade vi Oostlanderrapporten 1993 och den berömda Pexrapporten 1998.
De har analyserat problemet, föreslagit förbättringar, men sorgligt nog har man inte uppnått mycket.
Jag vill lyckönska kommissionär Reding med lösningen av problemet.
I veckan hade jag en grupp besökare från Winchester Probus Club, största delen pensionärer och allmänt sett väl informerade om vad som händer i världen.
Vad de visste om EU: s målsättningar kunde man emellertid skriva på baksidan av en eurosedel.
Innan någon berättar för mig att det inte existerar eurosedlar säger jag att det inte skulle spela någon roll: de kunde inte skriva någonting.
När jag talar till brittiska grupper börjar jag ofta med frågan: vill ni vara med i den Europeiska unionen?
Den här veckan fick jag det omedelbara svaret: " Nej ".
För fem eller sex år sedan hade svaret varit: " Ja, men vi vill inte ha för mycket inblandning ".
Den här situationen blir bara värre.
Jag vet att detta särskilt är ett problem för Storbritannien, men Storbritannien är inte ensamt.
Det blir värre över hela Europa.
Vi behöver bara se på resultaten i Europaparlamentsvalen för att inse detta.
Varför är det så?
Varför denna bristande entusiasm för EU?
Vi måste komma ihåg att den bästa reklamen i världen inte kan sälja en dålig produkt.
Även om man har en förstklassig produkt kommer den inte att sälja om man inte marknadsför den ordentligt.
Vi måste först se till att produkten är bra och sedan se till att vi marknadsför den effektivt.
Jag är rädd för att vi inte gör någondera.
Det finns inget tvivel om att den största prestationen under 1900-talet i historiskt perspektiv kommer att anses vara bildandet av EU.
EU har fört med sig fred och framgång för halva kontinenten under ett halvt århundrade.
Nu står andra halvan av kontinenten och köar för att komma in och ändå vill mina väljare träda ur.
Jag är ingen marknadsföringsexpert; Jag vet att det inte finns några enkla lösningar; Jag vet med säkerhet att flera propagandabroschyrer inte är svaret.
Låt mig bara föreslå några möjligheter.
Vad hände med ordförande Prodis idé om en snabb vederläggningsenhet?
Om den existerar verkar den inte vara särskilt effektiv.
Om de ger svar kan jag föreslå att de e-postar sina svar också till parlamentsledamöterna så att vi kan ta del av informationen, inte enbart till pressen som ofta bara struntar i den.
Kommissionären sade helt riktigt att den nya tekniken är bra.
Vi måste utnyttja den mera och bättre.
Vi måste se till att man känner till vår hemsida.
Vi kunde kanske använda en del av pengarna i Socrates till att ge varje studerande i Europa en musmatta till datorn med adressen till Europaparlamentets hemsida.
Har vi med överutbudet av nya TV kanaler, med digital TV någonstans en parlamentets TV kanal?
Jag kan se den amerikanska senaten på TV, men inte Europaparlamentet.
Vi måste betona de goda nyheterna om när vi hjälper medborgare.
Vi har ett utskott för framställningar som behandlar tusen framställningar per år.
När deltog kommissionens eller parlamentets informationsavdelningar senast i ett möte i den kommittén?
När offentliggjorde de senast någon av de goda nyheterna från den kommittén?
Slutligen måste jag behandla problemen med parlamentet i Strasbourg.
Jag är inte emot Strasbourg.
Jag är verkligen inte emot Frankrike.
Jag förstår att Strasbourg var en symbol för fred och enighet för vår kontinent, men det var en symbol för 1900-talet.
På 2000-talet är jag rädd för att det är en symbol för slöseri och ineffektivitet.
Jag ber parlamentet, kommissionen och ministerrådet att ta itu med problemet.
