# ID: svediakorp-gov399554
# author: Theonas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 546
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Såsom framgår av kommissionens meddelande, är dess strategi för den inre marknaden under de följande fem åren att fortsätta samma politik med strängare tillämpning också inom nya sektorer.
Europaparlamentets betänkande inte bara stöder denna inriktning utan begär dessutom att de aktuella åtgärderna skall påskyndas
Utgångspunkten för de föreslagna målen är " de enorma fördelarna med den inre marknaden ", som det heter.
Vad som inte klargörs är vem dessa fördelar gäller och vilka offren för denna politik är.
Alla åtgärder för att förverkliga principerna om fri etablering och fritt tillhandahållande av tjänster, åtgärderna för att avreglera marknaderna, åtgärderna för att åstadkomma fri rörlighet för varor och alla bestämmelserna om detta, har endast lett till att de stora multinationella företagen har blivit ännu starkare.
Dessa företag har sett hur deras expansionsmöjligheter på andra marknader till betydligt lägre kostnad underlättas, de har dragit nytta av avregleringarna, och de ser sina vinster öka och sin ställning stärkas.
Tyvärr kan vi inte konstatera detsamma när det gäller de små medlemsstaternas små och medelstora företag.
För dessa företag har den extrema ökningen av konkurrensen lett till en ökning av antalet konkurser och till en kraftig minskning av företagens verksamhet och personal.
Problemet för dessa företag är naturligtvis inte " hindren i fråga om utnyttjande av den inre marknadens fördelar ", utan just åtgärderna för att förverkliga den inre marknaden, principerna för EU: s konkurrenslagstiftning, den minskade efterfrågan från folkets breda lager till följd av den folkfientliga åtstramningspolitiken.
Och lösningen finns inte i högriskkapitalet och finansmarknaderna, som med tanke på de små och medelstora företagens begränsade resurser innebär ökade risker för de flesta av dem, utan i en annan ekonomisk utvecklingspolitik, som stöder de produktiva investeringarna, ökar efterfrågan och underlättar de små företagens verksamhet.
I betänkandet begärs nya lättnader för företagen, genom " förenkling av den rättsliga, administrativa, skattemässiga ramen ", liksom även en " lagstiftning som inte minskar företagens konkurrenskraft i förhållande till utländska konkurrenter ".
Kort sagt, ännu större svängrum för kapitalets agerande, ännu mindre begränsningar genom lagstiftning.
Samtidigt sägs det inte ett ord om arbetstagarnas rättigheter och ingenting om att ett ytterligare undanröjande av " hinder " leder till försämrad arbetarskyddslagstiftning, större möjligheter att fritt genomföra kollektiva uppsägningar, fusioner och etableringar på andra orter.
Det är ingen slump att man varken i kommissionens olika förslag eller i Europeiska rådets riktlinjer nämner att det är nödvändigt att begränsa dessa företeelser, att kontrollera kapitalrörelser i spekulationssyfte och att vidta olika åtgärder mot kapitalet, framför allt i fråga om beskattning.
I betänkandet begärs att avregleringar också skall genomföras inom andra branscher, t. ex. i läkemedelsbranschen, att man skall minska skatten på arbete.
De åtgärder som vidtas innebär alltså en alltmer ohämmad avreglering av kapitalets och vinstintressenas agerande, vilket får utomordentligt farliga konsekvenser för hela det sociala trygghetssystemet.
Mot denna bakgrund kan man säga att det betänkande vi diskuterar ligger helt i linje med den folkfientliga ekonomiska och sociala politiken inom ramen för den inre marknaden och EMU, och vi röstar naturligtvis emot betänkandet.
