# ID: svediakorp-gov399544
# author: Butel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 449
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Detta betänkande ger oss tillfälle att gratulera oss själva, med tanke på att Europaparlamentet har insett nödvändigheten av att försvara bananproducenterna; dels AVS-länderna (gentemot vilka vi har förpliktelser inom ramen för Lomékonventionens förnyelse) och dels gemenskapens yttersta randområden.
Samtidigt som WTO: s tvistlösningspanel har fördömt vissa centrala delar av AVS-aktörernas konkurrenskraft, har värdet av principen om tullkvoter inte på något sätt ifrågasatts.
Som så ofta annars bevittnar vi en överdriven nit från kommissionens sida, som vid de påbörjade förhandlingarna inom WTO har gått för långt.
Kommissionen har försökt sammanjämka motstridiga intressen, men har till sist inte kunnat eller velat lyckas med det.
Minst sagt märklig är den paradox som består i att man erkänner att alla aktörer är för tullkvoter, men samtidigt väljer ett system med en enhetlig tullsats!
Vi gratulerar således Dary och medlemmarna av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, då de försöker bringa lite ordning i kommissionens förslag.
Såsom förslaget ser ut nu är det helt oacceptabelt för oss, eftersom det ger upp gemenskapens intressen till fördel för de stora amerikanska multinationella bolagen, vars produktionsnormer självklart inte går att jämföra med EU: s.
Det är visserligen lovvärt att sträva efter de mest konsumentvänliga priserna, men det krävs också att man jämför det som är jämförbart, särskilt i fråga om produktionsvillkor (social lagstiftning, skydd av barn).
Vi får därför akta oss och se till att de sociala produktionsvillkoren inte harmoniseras nedåt, och i stället sträva efter det prioriterade målet om en bättre produktkvalitet, utan genetiskt manipulerade organismer, bekämpningsmedel eller annat.
Om det utvecklas bättre produkter kommer efterfrågan och följaktligen produktionsvolymen att öka, och därmed priserna att sjunka!
Efter flera års svårigheter som i industriländerna orsakades av den ekonomiska krisen och i Östeuropa av ekonomins sammanbrott, skulle kommissionens lösning riskera att få dessa producentländer att försvinna för tidigt.
I avsaknad av tid kan de inte omstrukturera sina ekonomier och diversifiera sin produktion.
I dag är det uppenbart att EU måste göra sin ståndpunkt gällande, dock utan att eftersöka konfrontation.
Denna ståndpunkt är också värd att försvara med hänsyn till att dagens och framtidens europeiska konsumenter kommer att utgöra en viktig andel på bananmarknaden.
Detta är skälet till att vi glädjer oss åt betänkandet av Dary, även om vi tycker att det inte har gått tillräckligt långt, bland annat när det gäller AVS: s tullkvoter, övergångsperioden som bör utsträckas till tio år, definitionen av ett nytt system för tilldelning av importlicenser och de europeiska kompensationsstöden.
