# ID: svediakorp-gov399473
# author: Speroni (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 225
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I dag talar vi om Tibet, men vi har också talat om, och vi kommer att tala om, Tjetjenien, Kurdistan och Taiwan.
Detta beror enligt min mening på det faktum att när man diskuterar mänskliga rättigheter, så riktar man alltid in sig på de individuella rättigheterna, och överser kanske alltför ofta med folkens rättigheter.
Den grundläggande rätten till självbestämmande kränks alltför ofta, kanske av politiska bekvämlighetsskäl.
Det är kanske enklare att ingripa när det gäller en fånge, någon som torteras, någon som inte har yttrandefrihet än att ingripa för ett helt folk.
Men det är detta som är knuten: så länge som rätten till självbestämmande inte respekteras och tillämpas överallt, kommer dessa situationer att upprepas inför våra ögon, vi kommer att fortsätta diskutera, rösta igenom resolutioner, men fakta, vilket också Sakellariou påpekade, kommer dessvärre inte att förändras.
Vi måste ta ett avgörande steg och gå från skyddet av individer till att skydda folken, för det är inte rätt att enbart invånarna i Östtimor skall kunna utöva denna rättighet; samtliga folk som kräver det skall kunna utöva sitt självbestämmande: från Sahara till Tjetjenien, till Taiwan, till Kurdistan och, naturligtvis, till Tibet.
(Applåder)
