# ID: svediakorp-gov399416
# author: Malmström, Paulsen & Olle Schmidt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 613
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, skriftlig.
Regeringskonferensen är en historisk chans för medlemsstaterna att utveckla EU till en demokratisk, öppen och effektiv organisation, varför vi beklagar att medlemsländernas regeringar inte har den politiska viljan att reformera unionen på djupet.
Vi välkomnar därför att parlamentet vill anta utmaningen att reformera unionen i denna riktning, men önskar precisera vår ståndpunkt enligt följande:
En union med 25 till 30 medlemsländer kan inte fungera som en union med 15 medlemsländer, utan vi behöver en översyn av såväl institutionernas arbetssätt som en tydligare arbetsfördelning mellan medlemsländerna och EU.
EU kan bara fungera effektivt och demokratiskt om EU endast sysslar med de gränsöverskridande frågorna, medan övriga frågor i huvudsak löses på nationell nivå.
Svårigheten med regeringskonferensen är att hitta en väl avvägd balans mellan önskan att skapa en effektiv och demokratisk union, samtidigt som den historiska maktbalansen mellan små och stora medlemsländer måste avspeglas, dvs. man måste beakta att EU är en union av både folk och stater.
Utifrån detta tycker vi att det är viktigt att den här regeringskonferensen fastställer storleken på kommissionen till en kommissionär per medlemsstat.
Beträffande maktfördelningen i rådet så har kommissionen föreslagit ett system med dubbla majoriteter i vissa frågor, dvs. att det krävs en majoritet av medlemsländerna, men också att dessa länder representerar en majoritet av medborgarna för att ett beslut skall genomföras.
Detta är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv med tanke på att folket på ett tydligt sätt därmed står bakom rösten.
Folkpartiet ställer sig bakom kommissionens förslag, men understryker att små länder inte får missgynnas.
Parlamentet bör ha 700 platser som skall fördelas på befolkningen utifrån en degressiv proportionell fördelningsnyckel.
Vi är positiva till att pröva ett nytt system med europeiska listor, dvs. ett begränsat antal av de 700 platserna skall kunna väljas inom ramen för en gemensam valkrets.
Vi är medvetna om att europeiska partier nu har liten förankring hos medborgarna, men vi tror att ett kompletterande system med europeiska listor på sikt kommer att leda till ökad europeisk identitet.
Ett EU med omkring 25-30 medlemsländer kommer att leda till att fler länder kommer att vilja utnyttja möjligheten för vissa länder att gå längre än andra på vissa politikområden (s.k. närmare samarbete).
Vi tycker inte att det går att se som en permanent lösning på problemet när EU utvidgas.
Risken med ett Europa " à la carte " är att hela helheten och grundtanken med EU-samarbetet går förlorad.
Det finns en risk att sammanhållningen mellan samarbetsländerna fragmenteras, något som kan få mycket negativa konsekvenser för unionen som sådan.
Flexibiliteten bör snarare ses som ett tillfälligt alternativ för länder som ännu inte är mogna eller väl förberedda att ingå i ett djupare samarbete.
Amsterdamfördragets skrivning om närmare samarbete är därför en tillräcklig och acceptabel lösning.
Alltför många parallella koncentriska cirklar skapar ett svåröverskådligt system.
Unionens gemensamma mål skall främjas inom ramen för ett sådant samarbete, och inget medlemsland utesluts från att delta.
Vi välkomnar EU: s ökade möjligheter att driva en trovärdig utrikes- och säkerhetspolitik, så att EU kan ta ett ökat ansvar när det gäller att lösa konflikter i EU: s närområde.
Samtidigt betonar vi att denna utveckling inte får leda till att vi får två parallella organisationer för konfliktlösning som konkurrerar med varandra.
Det är därför viktigt att betona att denna utveckling måste ske i ett nära samarbete mellan Nato och EU, och att företrädare för dessa organisationer snarast sätter sig ned och kommer överens om en tillfredsställande arbetsfördelning.
