# ID: svediakorp-gov399413
# author: Korakas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 610
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Europas medborgare och i synnerhet arbetstagarna, jordbrukarna, de små och medelstora företagarna, kvinnorna, de unga, de nyfattiga, alla dessa som drabbas hårt av EU: s politik uttrycker redan, på ett mer eller mindre militant sätt, sin förbittring och sitt missnöje med Europeiska unionens prioriteringar.
I resolutionen om regeringskonferensen tas tyvärr ingen hänsyn till oron och kraven från alla dessa befolkningsgrupper stöds inte, men i den uppfylls i stället storkapitalets önskemål, i den anammas monopolens målsättning att militarisera Europa, att intervenera, även militärt, i tredje land, för att ytterligare begränsa varje lands nationella oberoende och folkvälde.
Efter Enhetsakten och Maastricht- och Amsterdamfördragen skall regeringskonferensen nu, pressad av den förestående utvidgningen och den nya organisationen, ta itu med problem som man inte kunnat lösa under de föregående regeringskonferenserna.
Trots förklaringarna om motsatsen står vi nu inför ett storkapitalets totalangrepp på de demokratiska, sociala, kollektiva och personliga rättigheter som arbetstagarna genom hård kamp har tillkämpat sig inom ramen för den borgerliga demokratin.
Europeiska unionen utnyttjas som verktyg för imperialismen, för de multinationella företagen, för att bryta folkens motstånd och slå ner deras kamp för en bättre framtid.
Den politik som förs, under sken av att gynna demokratin och " institutionernas effektivitet ", har till främsta syfte att främja monopolens intressen och möter självfallet motstånd från arbetstagarna, från Europas folk.
Vad innebär annars generaliseringen av regeln om majoritetsbeslut, med en majoritet av EU: s stater och invånare som gräns, annat än att man fullständigt ignorerar och nedgraderar de intressen som företräds av de " mindre " länderna, de minst utvecklade områdena, de svagaste grupperna i samhället och över huvud taget EU: s arbetstagare och breda folklager?
Vilken annan innebörd har avskaffandet av ett lands möjlighet att inlägga sitt veto, när för landet vitala nationella intressen berörs?
Vad innebär systemet med cykliska växlingar i kommissionens nationella sammansättning, och avsaknaden av ett liknande system för unionens ordförandeskap, annat än att så kallade mindre länder under långa perioder hålls på avstånd från maktens centrum, vilket gör det omöjligt för dessa länder att tillvarata sina och sina folks intressen, i den mån detta kan ske inom ramen för EU?
Vad innebär begränsningen av antalet ledamöter i Europaparlamentet, trots ökningen av antalet medlemsländer i EU, annat än att personer som kan vara till besvär för storkapitalet och dess planer förhindras att agera för att framföra alternativ, så att maktskiftena blir betydelselösa och ofarliga för kapitalet?
Varför försvaga de nationella parlamentens roll och minska den demokratisk kontroll som finns?
Varför ändras röstviktningen i rådet till fördel för de stora länderna men till nackdel för de små?
Allt detta och även annat i den resolution från Europaparlamentet som vi parlamentsledamöter från KKE (Greklands kommunistiska parti) kommer att rösta emot, och även i kommissionens nyligen framförda förslag, föranleder bara en enda slutsats.
Folken i Europa kan inte vänta sig någonting positivt av denna regeringskonferens.
Det är bara de själva som kan försvara sina rättigheter, med sin egen kamp.
EU kommer att möta en allt intensivare kamp och ett hårdnande motstånd, trots sina försök att vilseleda, att mörklägga, för att försköna situationen.
Kampen kommer att leda till en samordning av EU-folkens aktioner, till en alleuropeisk, stark folklig front mot EU och dess politik, för ett annat Europa utan härskare, utsugning och krig.
