# ID: svediakorp-gov399407
# author: Blak & Lund (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 639
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
De danska socialdemokraterna i Europaparlamentet har i dag röstat emot betänkandet av Dimitrakopoulos och Leinen om Europaparlamentets förslag till regeringskonferensen.
Vi anser att Europaparlamentet genom att insistera på en bred dagordning inte gagnar det som måste vara regeringskonferensens huvuduppgift, dvs. att försöka lösa de omstridda institutionella problemen om sammansättning och omröstningsregler i rådet, kommissionen, Europaparlamentet, domstolen och de övriga organen, vilket skall möjliggöra utvidgningen.
Europaparlamentet borde i stället ta itu med den viktiga uppgiften att skapa garantier för att de viktiga frågor som skall lösas behandlas på ett sådant sätt att Europas medborgare blir involverade och tar ställning till de viktiga ämnen som är föremål för debatt.
EU bör bygga på en gemensam politisk vilja att uppnå de överordnade målen om fred, miljö och välstånd i Europa, där det är medborgarna som står i centrum.
Behandlingen i utskottet för konstitutionella frågor, som antog förslaget till betänkande med mycket liten majoritet, samt det faktum att det inför behandlingen i plenum har inlämnats mer än 200 ändringsförslag visar att detta betänkande inte kan bidra till att skapa en gemensam grund för regeringskonferensen.
Även om vi inte anser att Europaparlamentet skall föreslå alla dessa ändringar av fördraget, har vi valt att ta ställning till de enskilda punkterna, vilket kommer att framgå av vår röstning.
Vi vill dock särskilt gärna peka på de punkter som vi anser att regeringskonferensen skall koncentrera sig på.
Beträffande Europaparlamentets sammansättning har vi röstat för att antalet ledamöter från varje medlemsstat skall beräknas degressivt, så att Europaparlamentet både avspeglar folkmängden i de enskilda länderna, men också den omständigheten att det har ett självständigt värde för Europaparlamentets representativitet att de olika politiska synpunkterna i de enskilda länderna får möjlighet att blir företrädda i parlamentet.
Beträffande kommissionens sammansättning är det viktigt att alla länder har rätt till en kommissionär med lika rättigheter och skyldigheter.
Detta gäller i synnerhet som kommissionen enligt vår uppfattning även i fortsättningen skall ha kvar initiativrätten.
I fråga om omröstningsreglerna i rådet anser vi att det måste finnas en balans i hänsynstagandet till små respektive stora länder, och detta kan man åstadkomma genom att kräva ett bestämt antal röster i rådet, som samtidigt skall företräda en enkel majoritet av unionens samlade befolkning.
Vi är öppna för att diskutera en ökad användning av kvalificerad majoritet, men vi vänder oss emot att det skall vara huvudregeln.
En övergång till kvalificerad majoritet måste dock i varje enskilt fall analyseras och debatteras grundligt, eftersom det skall finnas en balans mellan det som är grundläggande för de enskilda länderna och hänsynen till att samarbetet skall fungera.
Det är särskilt viktigt att denna fråga diskuteras fortlöpande med de europeiska medborgarna.
Alla medlemsländer bör visa politisk vilja att få samarbetet att fungera.
Det är denna vilja och önskan om gemensamma lösningar som EU också i framtiden skall bygga på.
Därför är vi inte nervösa för att EU efter utvidgningen skall bli handlingsförlamat, om man inte genomför en genomgripande reform av fördraget nu.
Parallellt med regeringskonferensen diskuterar medlemsländerna en gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik.
Dessa diskussioner är långt ifrån färdiga, och vi anser att Europaparlamentet inte bör komma med några förslag till fördragsförändringar, innan resultatet är känt.
Vi anser fortfarande att EU inte skall vara en reell försvarsallians.
EU skall på detta område framför allt koncentrera sig på konfliktförebyggande åtgärder och civil krishantering.
Parallellt med regeringskonferensen diskuterar man också att utforma en stadga med grundläggande rättigheter.
Vi vill ännu en gång understryka att vi önskar en stadga i form av ett politiskt dokument, och att man inte skall behandla stadgan vid regeringskonferensen i syfte att inarbeta den i fördraget.
