# ID: svediakorp-gov399341
# author: Morgantini (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 325
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag är fullt medveten om motsättningarna i samband med den gemensamma organisationen av marknaden för bananer och de därmed sammanhängande relationerna med Världshandelsorganisationen.
Det är svårt att jämka samman de olika behoven och föra en politik som kan främja de svagaste parterna, samtidigt som man erbjuder en kvalitetsprodukt till rimliga priser för konsumenterna.
Trots detta anser jag inte att det är omöjligt att, som i kommissionens förslag, från och med år 2006 övergå till ett system där det vare sig för AVS-länderna eller för andra länder finns exportbegränsningar eller särskilda tullsatser.
Att vänta till 2010 innebär ingen större förändring, även om det utan tvekan ger mer tid till att hitta lösningar som är mindre negativa.
Förslaget från kommissionen är alltför likt förslaget från ministerrådet, som inte anser att man bör utnyttja en del av budgeten för en politik som innebär samarbete med och skydd av gemenskapens primärproducenter utan som i stället litar till förhandlingarna inom Världshandelsorganisationens ram.
I stället för att anpassa oss efter WTO: s system borde vi försöka reformera det utan att ta till utpressning mot de nordamerikanska multinationella företag som tjänar pengar på att utnyttja de fattiga länderna.
Alla är medvetna om det icke liberala beteendet hos dessa multinationella företag som förstör och förgiftar människor och miljöer.
Att reformera WTO: det borde vara utmaningen.
Toppmötet i Seattle och den stora folkliga mobiliseringen har visat på behovet av reformer.
Utmaningen är alltså att reformera WTO och att bland annat förhindra att man tillgriper tvång för att stoppa politiska åtgärder som innebär utveckling och skydd av fattiga länder, små producenter och hantverkare, och att man i enlighet med förslagen i Darybetänkandet underlättar tillträdet till marknaden för olika organ för rättvis och solidarisk handel, i syfte att investera i ett ekologiskt och socialt sunt jordbruk.
Detta skulle jag vilja se som Europeiska unionens politik.
