# ID: svediakorp-gov399318
# author: Dary (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 923
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande.
(FR) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för bananer i den form som kommissionen föreslår och vars syfte är att ersätta det nuvarande systemet genom tillämpningen av " enbart tullsatser ", skulle, om den genomfördes på detta sätt, medföra att producenter i AVS-staterna på kort sikt och producenter i gemenskapen på medellång sikt försvinner.
Vid toppmötet i Seattle och sedan den i Davos kunde de europeiska medborgarna konstatera WTO: s oförmåga att förena de ekonomiska, prioriterade frågorna med medborgarnas viktigaste frågor av intresse vilka är levnadsförhållanden, arbetsvillkor, livsmedelskvalitet och de skall i dag inte förstå att deras ombud ifrågasätter inte bara dessa värderingar utan dessutom nekar att genomföra det åtagande som unionen åtagit sig med sina AVS-partner.
Bananärendet är ett perfekt exempel på de svårigheter som unionen stöter på för att bygga den europeiska modellen som institutionerna så ofta påminner om.
Härvidlag uppfyller den gemensamma organisationen av marknaden från 1993 fyra viktiga syften: Garanti för fri omsättning av bananer på den gemensamma marknaden under bibehållna, skäliga konsumentpriser, hänsynstagande till unionens åtaganden mot AVS-länderna, bibehållet företräde till gemenskapsmarknaden för unionens producenter, som Martinique, Guadeloupe, Kanarieöarna, Madeira och Kreta, och slutligen följer skyldigheterna i GATT-avtalet.
Ifrågasatt redan vid dess genomförande har denna förordning slutligen lett till att vi flera gånger dömts av WTO, senast i april 1999.
Förenta staterna som alltid är först redo till strid slutade omedelbart med kommersiella vedergällningsåtgärder mot unionens länder.
För att överensstämma med WTO: s bestämmelser föreslår kommissionen att man övergår till ett system med " enbart tullsatser ", det vill säga att man avskaffar kvotsystemet och inför en enda tullsats vars nivå vi inte känner till.
Vi vet dessutom att det systemet redan har prövats av de flesta aktörer och producenter av alla blandningar av geografiskt ursprung.
Man kan fundera på hur berättigat det är med ett initiativ som avser att ändra spelreglerna under resans gång och tvinga producenterna att ompröva sina utvecklingsplaner och marknadsutsikter och föranleder oss att definiera bestämmelser för en reform som överensstämmer med internationella handelsbestämmelser, men inte enbart föreskrivet av den.
Det handlar om storlek.
Sedan 1993 har situationen för gemenskapens producenter stadigt försämrats.
Det gäller också för många AVS-länder, traditionella leverantörer.
Det är omöjligt för dessa producenter att upprätthålla en rimlig konkurrenskraft i förhållande till de stora producenterna och aktörerna i branschen på internationell nivå.
Låt oss dessutom komma ihåg att mer än 60 procent av de bananer som konsumeras i unionen härrör från tredje land och inte från AVS-länder.
Det handlar inte om att använda protektionism utan snarare att skydda och bevara en bestämd produktionsform.
Bakom bananen finns en hel produktionskedja som man vill skydda, och som ofta hela regioner är beroende av, och deras livskraft.
Manöverutrymmet på det tekniska området är litet, men valet av en reformmodell är politiskt.
Man måste veta vilka mål man vill uppnå.
Enligt min åsikt handlar det framför allt om att försvara den europeiska modellen på den internationella nivån.
Det är denna ståndpunkt som enhälligt antogs av ledamöterna i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
Jag är angelägen att i detta avseende varmt tacka mina kollegor för deras effektiva samarbete med detta ärende handling liksom herrar Westendorp och Fernández Martin för deras utmärkta arbete.
På grund av objektiva skäl för valet av " enbart tullsatser " föreslår jag att man i detta förslag av Europeiska kommissionen bibehåller sin första valmöjlighet ett så kallat " övergångssystem " och att genomföra det utan automatisk övergång till " enbart tullsatser ", men att föreskriva om en utvärdering av den sålunda reformerad gemensam organisation av marknaden i slutet av en tioårsperiod.
Partnerskapsavtalet för utvecklingen mellan AVS-EU, som ersätter Lomékonventionen, föreskriver en övergångsperiod på tio år för AVS-staterna, så att de får möjlighet att anpassa sig efter WTO-bestämmelserna på bästa sätt.
Varför skall det vara annorlunda när det gäller bananen?
Jag föreslår också att man säkerställer att nivån på kvoter inte skall öka det redan konstaterade överutbudet på marknaden och jag föreslår slutligen, medveten om att den tredje kvoten hädanefter skall vara öppen för alla, en höjning av företrädesrätten till marknaden för AVS-produkter till minst 300 euro.
I vilket fall som helst är kompletterande åtgärder absolut nödvändiga för att upprätthålla en hållbar och lönsam produktion i gemenskapen och i AVS-staterna.
För detta skall jag föreslå följande: Regionalisering av stödet för att rätta till skillnaderna mellan gemenskapens olika produktionszoner, inrättandet av ett system för skadeersättning vid cykloner, ett stöd för saluföring för att återställa en balans med distributionskedjorna för dollarbananer, särskilda stödåtgärder för ekologisk jordbruksproduktion och slutligen en snabbare handläggning för beviljande av bidrag.
Jag hoppas att parlamentet följer den linje som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling föreslagit, men vi behöver också förståelse från rådet och kommissionen.
Vi befinner oss förvisso inte i ett medbeslutandeförfarande, kommissionen kan otvivelaktigt avslå alla våra ändringsförslag men skulle det vara välbetänkt om den, just när man inför en uppförandekod mellan parlamentet och kommissionen, inte tar hänsyn till vår åsikt och dessutom, skulle det vara förnuftigt av kommissionen och även rådet att strunta i folkopinionen hos de folk som vi företräder?
(Applåder)
