# ID: svediakorp-gov399293
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,812
# sentences: 74
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, kära kolleger!
Jag är mycket glad över att kunna vara här i kväll för att diskutera med er och framför allt för att kunna lyssna till er.
Till att börja med för att frågan om språken ligger mig varmt om hjärtat.
Jag kommer själv som luxemburgska från en region i Europa som är aktivt trespråkig.
Det är litet av ett laboratorium som skulle kunna ligga till grund för andra som vill göra det som vi alla vill göra under detta europeiska år för språk, nämligen främja inlärningen av modersmålet samt två ytterligare språk.
Vi befinner oss också i ett avgörande skede där en överenskommelse mellan parlamentet och rådet vid första behandlingen tar form.
Och en överenskommelse vid första behandlingen är avgörande eftersom vi arbetar efter en mycket knapp tidsplan.
År 2001 är inte långt borta och vi måste snabbt förbereda genomförandet.
Vilka mål vill vi uppnå genom att organisera ett europeiskt år för språk?
För det första är det viktigt att göra de europeiska medborgarna medvetna om den språkliga mångfalden och den rikedom som denna mångfald utgör.
Vi vet mycket väl att den kulturella mångfalden kanske är Europas största tillgång och vi måste stödja denna kulturella mångfald, som bygger på den språkliga mångfalden.
Europeiska unionens olika språk kommer aldrig att ersättas av ett enda språk.
Det är jag övertygad om.
Och även om ett kommunikationsspråk sprids allt mer, minskar det inte behovet av att lära sig språk för att kunna fungera i Europeiska unionen.
Det har ni alla sagt och jag stöder er.
Detta leder mig till den andra stora målsättningen med det europeiska året för språk: vi måste uppmuntra medborgarna att lära sig språk, att göra det under hela livet och börja mycket tidigt, redan i förskolan.
Att lära sig språk är viktigt för den personliga utvecklingen och för förståelsen mellan kulturer.
Vissa kolleger har sagt det.
Det är ett av de bästa vapnen för att bekämpa främlingsfientligheten.
Det är också, och det har vissa också sagt, grundläggande för att söka arbete och för varje människas karriärutsikter.
Det blir inte möjligt att föregripa vars och ens behov.
Skolan måste därför, utöver en grundutbildning, förbereda för livslångt lärande, inom denna ram, och principen med modersmålet plus två andra språk bör betonas.
Att lära sig ett enda språk räcker inte som grund för flerspråkighet.
Det europeiska året är också den ram som gör det möjligt att sprida information om sättet att lära sig språk.
Metoderna har utvecklats bortom de traditionella metoderna och mycket arbete har gjorts i denna riktning.
Jag tycker att detta år skall visa oss de bästa tillämpningarna och hur vi kan gå vidare, bortom ett rent teoretiskt lärande av språken, i riktning mot att lära oss ett talat språk.
Det europeiska året kompletterar också redan befintliga initiativ.
Det vänder sig till allmänheten och innebär en stor informationskampanj.
Men för att lyckas måste man å ena sidan skapa en image, ta fram logotyper, slogans och informationsmaterial.
Å andra sidan planerar man samfinansiering av projekt som läggs fram av regionala och lokala myndigheter eller föreningar, och jag säger mycket tydligt till kollegerna från gränsregionerna att jag anser att lära sig grannlandets språk bör vara en av de största och starkaste punkter som framhävs under detta europeiska år för språk.
Året kommer att organiseras i nära samarbete med Europarådet, vilket är mycket viktigt.
Europarådet har lång erfarenhet inom språkutbildning och det är bra att vi kan samla våra krafter.
Ett stort antal framgångsrika kontakter har redan tagits och ett kontinuerligt utbyte av information mellan våra enheter är grundläggande för att genomföra detta år.
Jag skulle nu vilja komma till kvällens debatt.
Till att börja med skulle jag vilja lyckönska vår föredragande Graça Moura för det utmärkta arbete han utfört och jag gläds även åt den konstruktiva anda och det goda samarbete som etablerats mellan föredraganden och parlamentsledamöterna, mellan parlamentsledamöterna och mina enheter, och även mellan de två institutionerna och rådet.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att detta gör det möjligt att uppnå en överenskommelse vid den första behandlingen så att vi kan starta året, och genomföra detta initiativ på ett bra sätt.
Här finns ett mycket stort antal ändringsförslag.
De har under tiden kunnat samlas ihop till ett mer begränsat antal.
Det är viktigt att betona att de ändringsförslag som röstas igenom i Europaparlamentet också måste vara acceptabla för rådet för att vi skall kunna nå en uppgörelse vid den första behandlingen.
Jag har noterat kollegernas intresse för att införliva regionala språk och minoritetsspråk.
Ni vet ju att dessa språk verkligen ligger mig personligen varmt om hjärtat.
Men ni vet också att denna fråga är känslig för vissa medlemsstater.
Jag tror att definitionen av målspråk, såsom den återfinns i artikel 1, ändringsförslag 15, erbjuder en tillräcklig öppning, och samtidigt gör det möjligt för alla att ansluta sig till överenskommelsen.
Tro mig, jag räknar verkligen med de debatter som kommer att äga rum under år 2001, för dessa debatter kommer att hjälpa os att överbrygga svårigheter och rädsla, som fortfarande finns när det gäller minoritetsspråk.
Och jag skulle vilja att det i slutet av detta år inte längre finns något motstånd mot språk, för, det har sagts tydligt, det finns inga små språk, det finns bara modersmål som alla är stora språk.
Jag räknar alltså med debatterna för att kunna förbereda framtida verksamhet på området och jag fäster också er uppmärksamhet på de extra skälen som motsvarar denna oro: ändringsförslag 2, 3 och 4.
Skälen gör det också möjligt att ta hänsyn till andra specifika frågor, och många kolleger har nämnt det, såsom klassisk kultur och språk, som också kommer att vara viktiga under det europeiska året för språk.
Jag skall inte dröja kvar vid ändringsförslagen som vi är överens om, nummer 1 - 34, och som jag godtar, utan jag skall nu komma till ändringsförslag 35.
Kommissionen hade i sitt förslag till text föreslagit ett begränsat antal undersökningar med direkt anknytning till genomförandet av det europeiska året för språk.
Parlamentsledamöterna föreslog ett stort antal extra undersökningar.
Det säger sig självt att språkinlärningsområdet är ett område i kontinuerlig utveckling för vilket dessa undersökningar är nödvändiga.
Kommissionen skulle därför kunna godta dessa förslag eftersom det handlar om möjliga ämnen.
Det europeiska året för språk är definitionsmässigt ett kortvarigt initiativ, med begränsad budget, alltför begränsad.
Ni tog upp problemet, och allt kan inte göras inom denna ram, det finns även andra möjligheter och jag skall återkomma till det.
Rådet är däremot inte berett att godta en lång lista över undersökningar av vilka många skulle kunna genomföras inom ramen för det europeiska året.
Men jag tror att alla är överens om att denna punkt inte kan vara ett motiv för att inte uppnå en överenskommelse vid den första behandlingen.
Det är anledningen till att jag inför er, inför detta parlament, gör följande högtidliga åtagande: kommissionen har noterat de möjliga frågorna för undersökningar om språk, som finns i de ändringsförslag parlamentet lade fram vid granskningen av förslaget om det europeiska året för språk 2001.
Kommissionen är medveten om språkens betydelse i processen med den europeiska integrationen och åtar sig att utveckla dessa frågor i genomförandet av sitt undersökningsprogram, vilket tas fram inom ramen för och enligt förfarandet för de olika program och aktiviteter som kan utnyttjas för detta ändamål, i enlighet med andan i artikel 8 i förslaget till beslut.
I min egenskap av ansvarig kommissionär för programmet Sokrates, som bl.a. innehåller avsnitten Comenius, Lingua och Eurydike samt Leonardo och Kultur 2000, skulle jag särskilt vilja betona att detta program erbjuder en lämplig ram för att inleda följande undersökningar som gör det möjligt att granska de bästa tillämpningarna inom området utbildning och språkinlärning och tar upp orsakerna till varför språkinlärningen så ofta misslyckas,
de som gäller förbättring av språkundervisningens kvalitet i unionen enligt ändringsförslag 35, del två, och ändringsförslag 39, de som gäller språkkontakter som upprättas utifrån invandrargrupperna, enligt ändringsförslag 37, de om möjligheterna att genom simultan undervisning av närbesläktade språk snabbare behärska och förstå dessa språk, enligt ändringsförslag 38.
När det gäller främjandet av den tvåspråkiga utgåvan, som tas upp i ändringsförslag 41, omfattas den av programmet Kultur 2000, och jag skall se till att projekten som bedrivs inom detta område får den prioritet de förtjänar.
Det är avslutningsvis så att utvidgningen av unionen och ökningen av antalet officiella språk kommer att få avsevärda konsekvenser, vilket anges i ändringsförslag 36.
Det handlar emellertid där om en fråga som ligger utanför det europeiska året för språk och som dessutom gäller de tre politiska institutionerna.
Jag åtar mig därför att göra allt som står i min makt för att stimulera diskussion på denna punkt i ett lämpligt sammanhang och hoppas kunna räkna med det nödvändiga stödet från parlamentet.
Jag skulle avslutningsvis vilja säga några ord om ändringsförslagen som lagts fram under sammanträdet i kammaren.
Ändringsförslag 43 och 12 har samma innehåll, men ändringsförslag 43 är bättre formulerat.
Ändringsförslag 44, 45 och 46 är tekniska ändringsförslag som syftar till att anpassa texten till kommittéförfarandet, och medför därför inga problem.
Ändringsförslag 47, 48, 49, 50 och 51 som bl.a. gäller regionala språk och minoritetsspråk kommer emellertid inte att godkännas av rådet, vilket vi vet, eftersom vi redan haft denna debatt i utskottet för kultur.
Eftersom dessa ändringsförslag skulle äventyra överenskommelsen vid första behandlingen kan jag inte godta dem.
Sammanfattningsvis, herr talman, är det viktigt att snabbt uppnå en överenskommelse för att kunna lansera detta europeiska år för språk.
Jag kan försäkra er att jag tagit del av er oro med stort intresse och att jag delar den.
Jag är övertygad om att dessa punkter, så långt det är möjligt, finns med i texten, och jag skall också ta hänsyn till det i andra aktiviteter och program som gör det möjligt att agera till förmån för främjande och lärande av språk, inte bara under år 2001, utan mycket längre, eftersom år 2001 bara blir en startpunkt för den kamp som inletts för att alla modersmål skall erkännas på europeisk nivå.
(Applåder)
