# ID: svediakorp-gov399281
# author: Graça Moura (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 828
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Herr talman, fru kommissionär Viviane Reding, ärade ledamöter!
Jag kommer från ett land vars historia de senaste sex århundradena är intimt förknippat med kunskaper i främmande språk som talas i vitt skilda delar av världen.
Portugiserna har alltid varit tvungna att lära sig att tala språken hos de folk de har mött, och de förde i sin tur med sig ett språk, det portugisiska, till världens alla hörn och det talas i dag av 200 miljoner människor.
För mig är det alltså naturligt med ett initiativ som det europeiska året för språk 2001, vid en tidpunkt då Europa möter en ny epok i sin historia och där alla är fullt medvetna om den utomordentliga rikedom som den kulturella och språkliga mångfalden hos de europeiska folken utgör, och vi har ett vidsträckt begreppssystem, väl genomarbetat av Europeiska rådet och av detta parlament, om modersmålet som en av mänsklighetens grundläggande rättigheter.
Inom denna ram flyter historien och civilisationen, dynamiken hos de kulturella processerna och den rättsliga utformningen, trycket från nuet och ett nödvändigt framtidsperspektiv, som får genomslag i förslaget om inlärning av främmande språk för alla medborgare i Europeiska unionen.
Kampanjen som omfattar en djärv utmaning, programmet europeiska året för språk, innehåller en viktig kulturell dimension i vårt arv, såväl muntligt som skriftligt, vilket alltid har gällt för alla talade språk i Europa, uppfattar kännedom om andra språk som något inneboende i själva konstruktionen av det europeiska medborgarskapet genom att det öppnar dörren till bättre ömsesidig kunskap och stimulerar tolerans och samlevnad.
Den är en viktig del i kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och andra oacceptabla former av diskriminering; slutligen när det gäller den ekonomiska dimensionen, kampanjen en uppsättning professionella kvalifikationer som kompetensen i våra språk utgör, genom att den underlättar tillgången till vetenskap och teknik och att den blir ett vapen i kampen mot arbetslösheten.
Av de ändringsförslag som har ingivits till ursprungstexten från medlemmarna i denna kammare, framhålls inte bara dessa angelägenheter utan också en verklig politik på detta område som, utan att kollidera med subsidiaritetsprincipen, gör det möjligt att garantera kvaliteten och effektiviteten i en kampanj för att uppmuntra till inlärning av främmande språk, liksom mångfalden hos målgrupperna, med särskild uppmärksamhet på de minst gynnade befolkningsgrupperna.
Metoden i utarbetandet av betänkandet som jag hade äran att skriva under, och som i morgon går till omröstning i detta parlament, har varit att på en fullständigt informell väg och genom intensiva och många olika kontakter med samordnarna för de politiska grupperna i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, med företrädare för det portugisiska ordförandeskapet och med företrädare för kommissionen, systematiskt upptäcka gränslinjerna mellan vad som vore godtagbart för de olika inblandade institutionerna och vad som inte vore det.
Vi har på det sättet fått en text som vi skulle kunna kalla en kompromiss, och det finns alla skäl att anta att den har gjort en eventuell andra behandling och förlikning onödig, det vill säga, det är en lösning som gör det möjligt att avsluta processen redan efter första behandlingen, så att de förberedande åtgärderna inför europeiska året för språk kan komma i gång redan under andra halvåret i år, så att programmet kan träda i kraft i början av år 2001.
De sista svårigheterna tror kommer slipas bort genom det uttalande som vi alla hoppas kommissionär Viviane Reding skall göra.
Detta betyder inte, herr talman, fru kommissionär, kära kolleger, att vi befinner oss i den bästa av världar.
Vi anser att budgetanslagen är mycket otillräckliga, och vi tycker att det finns outvecklade åtgärder i programmet som det är viktigt att förbättra och utveckla.
Vi anser också att det finns en rad aspekter som inte har kommit med, då de inte handlar om en inlärningskampanj utan om status för de europeiska språken som, av olika historiska eller politiska skäl, är mindre talade eller mindre gynnade i vissa medlemsstater.
Dessa punkter kräver också en brådskande uppmärksamhet från gemenskapsinstitutionerna, men inget av detta förhindrar att kompromisstexten innehåller en enorm potential för att nå goda resultat.
Den svarar mot en strävan och ett faktiskt behov hos unionens folk och den tar upp, direkt eller indirekt, en stor del av de stora principerna i detta ämne som är viktiga att fastställa.
Av dessa skäl, och jag vill tacka för allt samarbete som jag har haft med kollegerna, det portugisiska ordförandeskapet och kommissionen, har jag äran att yrka på en positiv röst för förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om europeiska året för språk, i den version som kommer ut av kompromisstexten vars innehåll jag har föredragit här.
