# ID: svediakorp-gov399257
# author: Peijs (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 420
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den europeiska befolkningens allt högre ålder innebär att vi får stora problem med utbetalningen av våra lagstiftade pensionssystem.
De medlemsstater där det kompletterande pensionsskyddet är underutvecklat jämfört med det lagstiftade pensionssystemet känner mest av smärtan.
Vi måste tyvärr konstatera att vi då talar om en majoritet av medlemsstaterna.
Ett utvecklat kollektivt system med kompletterande pensionsskydd, obligatoriskt om medlemsstaten så vill, minskar i hög grad beroendet av demografiska faktorer och gör det möjligt för pensionsfonden som investerare att optimalt utnyttja de möjligheter som de finansiella marknaderna erbjuder.
Intresset för de kompletterande pensionssystemen kommer sig naturligtvis av strävandet att göra arbetstagarna rörligare och flexiblare på en europeisk inre marknad och inom euroområdet.
Det ligger en filosofi bakom Europeiska unionen och den monetära unionen om att utnyttja den inre marknaden så fullständigt som möjligt.
Då måste man alltså som arbetstagare kunna ta med sig de pensionsrättigheter man byggt upp till ett annat europeiskt land.
Det måste, så snabbt som möjligt, utarbetas en lagram på europeisk nivå.
Varför skulle till exempel en tysk arbetstagare vara tvungen att vänta tio år innan han byggt upp en pension och en nederländare bara i ett år?
Tysken hindras på det sättet oerhört i sin rörlighet.
Dessutom måste skattehanteringen av pensioner vid inbetalning och utbetalning anpassas efter varandra.
Herr kommissionär, ni talar om skatterna, hur långt har ni kommit i det avseendet?
Jag måste få säga att jag tycker det verkar som om vi i och med den här behandlingen håller på med en fullständig harmonisering i stället för en samordning.
Det sker tyvärr på bekostnad av medlemsstater som redan har ordnat sitt system på ett bra sätt.
Nederländerna till exempel, inledningsvis en förebild för andra medlemsstater och nu skata men säkert en sällsynt raritet.
Det nederländska systemet är dock ett värdigt system som låter äldre personer, anhöriga och sårbara grupper på arbetsmarknaden behålla sitt värde.
Det kompletterande pensionssystemet är baserat på kollektivitet och solidaritet.
Det gör det möjligt även för små och medelstora företag, och för kollegerna från Förenade kungariket, just för de små och medelstora företagen, att försäkra sig mot biometriska risker mot en relativt låg kostnad.
Betalbarhet och trygghet är prioriteter och det kan man inte säga om vissa av kollegernas förslag.
Herr Bolkestein, hur tänker ni föra tillbaka diskussionen till det grundläggande planet: rörliga pensioner för rörliga människor.
