# ID: svediakorp-gov399240
# author: Goebbels (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 495
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Socialisterna stöder kommissionens ansträngningar för att inrätta en öppen och likvid inre marknad för finansiella tjänster.
Det är av intresse för de ekonomiska aktörerna och alla konsumenter att kostnaden för kapital och den finansiella mellanhanden är så låg som möjligt.
De europeiska finansmarknaderna lider för närvarande av en nationell skiljevägg, även om man, efter globaliseringen av det internationella finanssystemet, ser en allmän koncentration och internationalisering.
Handlingsramen vill göra den europeiska marknaden till den amerikanska marknadens jämlike.
Framgången för den amerikanska marknaden beror huvudsakligen på " kung dollar ".
Det är i detta sammanhang paradoxalt att konstatera att vissa av de mest hängivna anhängarna till den finansiella avregleringen samtidigt är motståndare till euron.
Men det effektiva införandet av euron år 2002 kommer att leda till en sådan öppenhet och konkurrens att de nationella marknaderna kommer att tvingas anpassa sig snabbare än planerat.
Problemet är att lagstiftaren, såväl den nationella som den europeiska, dröjer med att anpassa det lagliga landet till det verkliga landet.
Personligen skulle jag inte vara emot ett snabbare lagstiftningsförfarande, under förutsättning att det inte leder till en övning för okontrollerade teknokrater.
Kommissionen skulle med fördel kunna lämna förslag genom att förenkla och kodifiera de ca 11 direktiv som styr banksektorn, de 8 direktiv som gäller investeringsfonderna och de 21 direktiv som behandlar försäkringssektorn.
Det uppstår i detta sammanhang inte bara ett problem med enhetlighet mellan lagstiftning beträffande de olika sektorerna inom finansvärlden, utan framför allt ett problem med att övervaka och skydda det allmänna intresset.
John Kenneth Galbraith har kritiserat illusionen enligt vilken pengar och intelligens skulle vara förbundna med varandra.
Vinstens dragningskraft är sådan att den finansiella världen tenderar att åstadkomma en kollektiv eufori som ofta leder till finanskris.
Fri rörlighet för kapital bör åtföljas av en effektiv ram för regelmässig tillsyn.
Men övervakningen av de olika marknaderna är uppdelad per land och sektor.
Samtidigt suddas gränserna mellan banker, försäkringar, investeringsfonder och pensionsfonder ut, till följd av förvärv och sammanslagningar.
Finland och Förenade kungariket har tagit konsekvenserna och inrättat en enda tillsynsmyndighet för hela sektorn.
Artikel 105.6 i fördraget föreskriver att rådet kan ge ECB särskilda uppdrag som gäller politik beträffande tillsyn av kreditinstitut och andra finansinstitut, med undantag för försäkringsföretag.
Borde vi inte dra nytta av regeringskonferensen för att skapa en nödvändig rättslig grund, så att rådet kan anförtro ECB vissa särskilda uppdrag, även när det gäller tillsyn av försäkringar?
När det gäller betänkandet från Kuckelkorn måste jag lyckönska dess författare för den uthållighet med vilken han förespråkar kompletterande pensioner, för att dessa verkligen skall vara en andra pelare i ålderspensionsförsäkringen.
Jag avslutar, herr talman, med att säga att det är detsamma som att säga att utan att utesluta försäkringsprodukterna, bör vi främja produkter som täcker biologiska statistiska risker.
