# ID: svediakorp-gov399185
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 463
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ledamot!
Jag tycker att det jag sade var tydligt nog, vilket ledamoten för övrigt erkänner, att Europeiska unionens och det internationella samfundets mål, i allmänna termer är att respektera det som står i säkerhetsrådets resolution 1244, nämligen det som handlar om att etablera ett demokratiskt och multietniskt Kosovo.
Jag döljer inte de stora svårigheter vi har stött på i tillämpningen av dessa beslut.
Det är ingen idé att använda eufemismer eller något slags diplomatiskt språk när det gäller denna fråga.
Det är sant att massåtervändandet av albaner som fördrevs från Kosovo och de spänningar som under tiden har uppstått, när det gäller förhållandet till den serbiska minoriteten, den zigenska minoriteten och andra minoriteter, har skapat en ny situation, en annorlunda situation, men vi skall inte bara stanna vid en tolkning av nuläget utan vi måste också betänka vad som har hänt i det förflutna, vad som var upprinnelsen till hela denna situation.
Vi kan inte bara uppehålla oss vid ett fotografi av dagssituationen.
Genom att förstå vad som ligger bakom allt detta kan vi kanske få en mer genomtänkt och balanserad tolkning när det gäller Belgradregeringens ansvar, och framför allt det som därefter hände genom dess agerande i Kosovo.
Men det är sant, herr ledamot, och det medger jag, att den serbiska minoriteten som tvingades lämna landet efter att kosovoalbanerna återvänt, ännu inte har funnit förutsättningarna för att kunna återvända, och de som fortfarande bor i Kosovo har vissa svårigheter i samexistensen med den albanska majoriteten.
Men ledamoten måste erkänna det internationella samfundet tydliga ansträngningar för att skydda minoriteterna och låta dem få en säker situation som tillåter en samexistens för dessa minoriteter.
Vi får inte glömma att ansträngningarna är gemensamma och handlar om att integrera de serbiska myndigheterna i de rådgivande strukturerna.
Detta är ett sätt att göra deras eget agerande trovärdigt i Kosovo, och vi har inga andra motiv än att fortsätta arbeta med den multietniska integrationen.
Detta är vårt mål.
Vi erkänner att det är en lång väg att vandra.
Vi erkänner troligen också att situationen för de serber som bor utanför Kosovo, och som inte kan återvända då det inte finns några säkerhetsgarantier för detta, är en orättvis situation.
Det är ingen idé att använda två olika språk för detta: det är en orättvis situation.
Men vi måste inse att det internationella samfundet gör så mycket som är möjligt.
Vi måste också komma ihåg, herr ledamot, och det är alltid viktigt att komma ihåg det, vad som hände tidigare för att finna motiv till vad som sker nu.
