# ID: svediakorp-gov399161
# author: Napoletano (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 519
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även jag tycker att detta är ett viktigt och riktigt betänkande.
Men jag vill ändå i all hast understryka ett par punkter.
Vi minns att länderna i södra Östeuropa är prioriterade områden.
Men vi måste vara försiktiga så vi inte får för många prioriteringar som vi sedan inte kan följa upp, och vi måste vara försiktiga så inte den ena prioriteringen hamnar i konflikt med den andra, för då förlorar vi vår trovärdighet.
I det sammanhanget tänker jag på Medelhavspolitiken och fredsprocessen i Mellanöstern, som också är prioriterade.
Vi måste med andra ord vara konsekventa, vilket jag också kommer att påminna rådet om när vi skall diskutera bokslutsfrågorna.
För det andra måste vi komma ihåg att den regionala strategin är viktig och korrekt, och att det är viktigt att Europeiska unionen spelar en ledande roll i allt detta.
Därför uppmanar jag kommissionen och även rådet att, när de hanterar hela denna komplicerade process, noggrant uppmärksamma balansen mellan paktens regionala dimension och de bilaterala associerings- och stabiliseringsavtalen, för annars riskerar vi att skicka dubbla och motstridiga budskap till dessa länder.
Låt mig också påminna om två andra punkter: f.d.
Jugoslavien och kriminaliteten.
När det gäller f.d.
Jugoslavien tror jag att vi måste följa det som sägs i betänkandet och lätta på embargot mot civilbefolkningen till en punkt där det upphör helt, för ett bibehållande av det får ingen annan effekt än att vi fördröjer Milosevic fall: ju tidigare vi gör detta, desto bättre är det.
Dessutom ställer embargot till svårigheter för övriga länder i regionen, bland annat vissa länder som är kandidater till medlemskap.
Det är ett allvarligt problem.
Och vem kan göra detta om inte Europa?
Jag tror till och med USA förväntar sig att vi skall göra det; men vi måste ha modet att göra det.
Slutligen, vilket andra ledamöter redan har påpekat, så handlar det inte bara om infrastrukturer, utan också om samhället.
Det skulle kanske vara intressant att även träffa ordförandena för de tre arbetsgrupperna för att diskutera med dem om dessa förslag; kanske kunde utskottet för utrikesfrågor göra det.
Det handlar om samhället och det är därför som vi måste genomföra projekt inom information och kultur; min egen stad, Rom, organiserar till exempel en biennal för unga artister i Sarajevo och finansierar en konserthall i Sarajevo, just för att skapa en känsla av ett samhälle som återuppbyggs och som kommunicerar internt, men även med oss andra.
Sedan har vi problemet med brottsligheten.
Jag kommer från ett land, Italien, som ligger i frontlinjen när det gäller detta.
Apulien, till exempel, är en region med erfarenhet av de kriminella organisationer som även har baser i vårt land.
Detta är ytterligare en av de prioriteringar som jag tidigare pekade på, för även utredningarna kommer att hamna i riskzonen om den omfattande organiserade brottsligheten tillåts fortsätta existera.
