# ID: svediakorp-gov399138
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,208
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag är glad att få möjlighet att tala i denna debatt - glad, men ledsen att denna debatt över huvud taget måste ske.
Jag ersätter min kollega, kommissionär Nielson, som skulle föredragit att få svara själv.
Jag tycker det finns en hemsk känsla av déja vu - eller kanske jag skulle säga déja entendu - kring dagens debatt.
För mer än tio år sedan, från 1986 till 1989, var jag biståndsminister.
Jag känner till att det finns en rad ledamöter i denna kammare som haft motsvarande arbete i sina hemländer.
På den tiden talade jag vid liknande debatter som handlade om liknande kriser på Afrikas horn.
Jag är rädd att historien känns obehagligt bekant: Det sker militära konflikter, det sker en försummelse av miljön, det råder torka och i bland har det förts - och detta var särskilt fallet förr i tiden - en oerhört felaktig politik.
Det är en livsfarlig blandning.
Den kan skapa hunger och elände i stor skala.
Vi står inför samma gamla bekymmer, precis som jag sade i kammaren i går.
Trots alla problem kommer vi till sist att få fram hjälp till de svältande, kanske inte lika fort som vi hade önskat, men snabbare än vad som varit fallet tidigare.
Vi har alltså förbättrat vår kapacitet att hantera humanitära problem trots svårigheterna.
Men vi är tyvärr oförmögna att förhindra att dessa humanitära problem uppstår från första början - vilka ofta är problem som till stora delar har politiska orsaker.
Låt mig redovisa för ledamöterna vad vi gör för att lindra den nuvarande krisen.
Det finns för närvarande två grupper från kommissionen i Etiopien: En från ECHO och en från livsmedelssäkerhetsenhet vid vårt generaldirektorat för bistånd.
De kommer att göra rekommendationer om våra framtida initiativ.
Den etiopiska regeringen har framställt önskemål om 821 000 ton livsmedelsbistånd, vilket är 25 procent mer än under tidigare kriser.
Denna volym täcks nästan av det internationella samfundets befintliga åtaganden.
Kommissionen har planerat en leverans på 283 000 ton och vi kommer att fatta beslut om en kompletterande leverans på upp till 260 000 ton.
Låt mig också korrigera en felaktig siffra som cirkulerar på grund av ett uttalande från hjälporganisationen Oxfam, där man hävdat att kommissionen endast tillhandahållit 50 000 ton till Etiopien under förra året.
Den faktiska siffran är mer än tre gånger högre.
Leveranserna i år sker omedelbart efter det kvartssekel under vilket kommissionen hjälpt till med att ge livsmedelsbistånd till Etiopien.
Under denna tidsperiod har nästan 40 procent av vårt totala bistånd till Etiopien skett genom livsmedelsleveranser eller program för livsmedelssäkerhet.
Värdet har uppgått till 875 miljoner euro, varav 250 miljoner euro går att hänföra till bara de senaste fyra åren.
Detta är bakgrunden.
Det är viktigt att känna till den.
Det har skett en rad anklagelser om en otillräcklig europeisk reaktion på krisen.
Det har publicerats ett brev i londontidningen The Independent av Kinnock, som är ledamot av Europaparlamentet, och som har mycket goda kunskaper om Afrikas horn.
I detta brev redovisar hon de faktiska förhållandena.
Jag hoppas att detta brev får en god spridning.
En av sakerna hon säger i sitt brev - och jag förmodar att hon kan tala med större auktoritet i frågan än de flesta - är: " Europeiska unionen, tillsammans dess medlemsstater, är fortfarande den största leverantören av livsmedelsbistånd till Etiopien ".
Hon analyserar sedan: " Detta är inte ' synligt ', eftersom det styrs genom regeringen, Världslivsmedelsprogrammet, Röda korset, icke-statliga organisationer och andra. "
Det är viktigt att komma ihåg detta.
Det viktigaste är inte att gå igenom dessa gamla kontroverser.
Det viktigaste är vad vi gör just nu för att få fram hjälp till de svältande.
Jag vill påminna parlamentet om att kommissionens totala livsmedelsbistånd, som nu håller på att lastas av, skeppas eller upphandlas, uppgår till över 282 miljoner ton.
En livsmedelsleverans från gemenskapen på 30 000 ton, som gick genom Världslivsmedelsprogrammet, anlände till Djiboutis hamn förra helgen.
Ytterligare en leverans på över 16 000 ton genom Euro-Aid anländer på söndag.
Denna kommer att åtföljas av ytterligare leveranser genom Djibouti och Berbera med hänsyn till hamnens begränsade kapacitet.
De totala leveranserna från alla biståndsgivare som förväntas lastas av från och med dagens datum till och med juli, uppgår till 504 000 ton.
Denna kvantitet bör vara tillräcklig för att tillgodose de omedelbara behoven.
De totala biståndsåtagandena uppgår, som sagt, till över 800 000 ton.
Detta är alltså vad vi gör.
Vi kommer efter bästa förmåga att fortsätta bevaka denna kris till den är över, och vårt folk från ECHO på platsen kommer att arbeta outtröttligt med att ge hjälp där den behövs.
Vi står inför ett större problem som utgörs av bristen på lämpliga hamnanläggningar för livsmedelsleveranser, inte minst beroende på att man inte kan använda de eritreanska hamnarna i Assab och Massawa, vilket innebär att endast Djibouti och, i mindre omfattning, Berbera kan användas.
Man bedömer att det kommer att bli trängsel i Djiboutis hamn i och med att det levereras 600 000 ton under de kommande tre månaderna.
Vi söker febrilt efter alternativ, inklusive bättre användning av Berberas hamn genom snabba förbättringar av vägen från Berbera in i Etiopien.
Vi överväger också att använda Sudans hamn.
Vägarna håller på att repareras på den sudanesiska sidan och vägarna på den etiopiska sidan är enligt rapporter ganska bra.
Som min vän sade när han inledde denna debatt - visst finns det problem på grund av konfliktzonen och jag vill bara upprepa vad jag sade i början.
Jag har varit tvungen att uttala mig i alltför många debatter som denna, då man tagit upp konsekvenserna av kriser som denna: Vid De stora sjöarna, i Etiopien, i Sudan och nu återigen i Etiopien.
Jag upprepar: Vi är bättre på att leverera bistånd i dag än vi var för tio år sedan, men det är oerhört frustrerande att biståndet över huvud taget skall behövas.
Det är oerhört frustrerande att, samtidigt som miljoner svälter, regeringar lägger mindre förmögenheter på krigsmateriel för att föra krig mot varandra, när det enda krig de borde föra är ett krig mot fattigdom och miljöförstöring, ett krig som vi ur ett moraliskt perspektiv måste hjälpa dem med.
Slutsatsen är därför att samtidigt som vi bekämpar svälten, måste vi också fullt ut stödja de som kämpar för freden.
Vi stöder helhjärtat initiativen från alla dessa, inklusive OAU och EU: s ordförandeskaps särskilda sändebud, ambassadör Serri, som arbetat för en fredlig lösning på regionala konflikter.
De kommer att få vårt oreserverade stöd.
Jag är rädd att jag måste tillägga att erfarenheten säger oss att vi behöver be en bön för dem också.
