# ID: svediakorp-gov399132
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 717
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill använda detta korta inlägg i slutet av denna debatt, med talmannens tillåtelse, för att kunna svara, vilket jag anser vara en legitim rätt för rådet, på något som uttrycktes i en ordningsfråga i inledningen av detta sammanträde.
Några kommentarer gjordes angående rådets frånvaro under den österrikiske presidentens tal i detta parlament.
Jag skulle vilja säga följande: för det första, och för att det skall stå klart, var det inte meningen att rådets ordförandeskap skulle närvara vid detta tillfälle, det var inte heller parlamentets mening.
Vi hade inte heller några indikationer i denna riktning från parlamentets ordförandeskap.
Det var en ren angelägenhet för parlamentet.
För det andra skulle jag vilja säga, att när det gäller politiskt ansvarstagande, tar inte rådet några lektioner och betackar sig för påtryckningar i saker som handlar mycket mer om internt käbbel i Portugals politik än med mer djupgående frågor.
Enligt min åsikt har detta parlament utnyttjats som en slags plattform för politiska provokationer.
Jag menar, fru talman, att vi inte accepterar denna omständighet.
Vi har en perfekt och klar avgränsning för det portugisiska ordförandeskapets arbete när det gäller institutionernas verksamhet och angående Österrikes roll i institutionerna.
Jag anser att detta stod fullständigt klart i parlamentet efter mitt anförande i samband med debatten vi höll i början av denna fråga.
Vi har inom ramen för Europeiska unionen uppfyllt alla krav för att Österrike helt och fullt skall kunna delta i de europeiska institutionernas arbete och verksamhet.
Vi skall alltså inte blanda ihop frågorna och vi vill inte, på grund av en ren inrikespolitisk provokation, föra in saker i denna debatt som inte har något att göra med Europaparlamentet eller de europeiska institutionerna.
Om vi går över till Dimitrakopoulos-Leinens resolution, fru talman, vill jag för det första säga, att jag hyser den största respekt för det arbete som har gjorts av de två föredragandena eftersom det är ett mycket djupt arbete, med stora visioner, men som kanske inte kan nå den enhällighet i rådet som kan föra arbetet med att fördjupa unionen ett steg framåt, men det är nödvändigt att säga att jag har stor respekt för arbetet för det handlar om en viss vision för Europa, en vision om vad de europeiska ambitionerna bör vara.
Vad jag frågar mig - och vad vi alla frågar oss, och vi kommer troligen att få möjlighet att fördjupa oss i detta under debatten under regeringskonferensen - är om det har skapats förutsättningar inom denna ram för att den ambitionen som uttrycks i detta betänkande faktiskt kan förverkligas, speciellt inom överskådlig tid.
Det vill säga, om vi kan avsluta regeringskonferensen, vilket vi alla önskar, i slutet av året med denna ambitionsnivå för reformarbetet.
Denna punkt är mycket viktig för oss.
Även parlamentet måste vara medvetet, när det röstar om detta betänkande, om huruvida dess förslag utgör en beståndsdel, med nödvändig realism, som är möjlig att anta vid konferensens slut.
Oberoende av, som jag har nämnt, den utmärkta kvaliteten i förslagen och framtidsvisionen i betänkandet.
Vi måste dock förstå att Europeiska unionen samtidigt som den styrs av bestämmelser om effektivitet, demokrati och öppenhet, alltid är beroende, som ledamoten Jacques Poos sade, av problemet med systematisk acceptans av alla de reformer som vi gör för allmänheten.
Vi har femton parlament vi måste svara inför, vi har femton parlament som måste ratificera resultatet av konferensen, för om ett enda av dessa femton parlament vägrar ratificera det står vi inför en europeisk kris.
Jag hoppas också att folk är fullt på det klara med att det arbete vi genomför under regeringskonferensen är ett allvarligt, realistiskt, ansvarsfullt arbete, och vi vill inte göra det till ett slags enfaldigt arbete som i morgon kan få negativa effekter för det som ligger bakom, det vill säga förväntan på en modernisering av unionen, en reformering som gör den förenlig med den framtida utvidgningen, en utvidgning utan fastställda gränser inom ramen för Europeiska unionen.
(Applåder)
