# ID: svediakorp-gov399027
# author: von Wogau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade kolleger!
I egenskap av föredragande av yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor vill jag framställa tre olika krav inför regeringskonferensen, krav vilka dock samtliga har att göra med ett och samma faktiska förhållande.
Vi rör oss för närvarande mot en gemenskap med en gemensam valuta och gemensam penningpolitik, som i allt väsentligt utformas av Europeiska centralbanken.
Men fortfarande har vi olika ekonomisk politik i Europeiska unionens 15 medlemsstater, och detta kan bara bli lyckat om den ekonomiska politiken utformas enligt gemensamma principer.
Det är bakgrunden till det första kravet, att vi förankrar den sociala marknadsekonomin, som förenar mänsklighet med marknad, som en ledstjärna för den ekonomiska politiken i EU-fördraget.
Det andra kravet går ut på att, vid utformningen av de ekonomisk-politiska riktlinjerna som vi ju redan i dag diskuterar i parlamentet, Europaparlamentets medbeslutanderätt tillerkänns en formell status i det att kommissionen inte presenterar en rekommendation utan ett formellt förslag; sedan kan vi faktiskt rådfrågas med avseende på detta förslag, och det i detta ords verkliga betydelse.
Det tredje kravet gäller konkurrenspolitiken.
Konkurrenspolitiken är å ena sidan nyckeln till en social marknadspolitik, å andra sidan är den det kraftfullaste ekonomisk-politiska instrumentet som Europeiska gemenskapen förfogar över.
Här förekommer otaliga enskilda avgöranden, och det är helt klart kommissionens uppgift.
Men i framtiden måste även Europaparlamentet delta i medbeslutandeförfarandet, i varje fall då allmänna regler utformas, när kommissionen utarbetar direktiv tillsammans med ministerrådet; ty det är förutsättningen för att parlamentet, så som vi vill se det, verkligen skall kunna bli ett europeiskt forum där den europeiska ekonomiska politiken inte bara diskuteras offentligt, utan där man även deltar i utformningen av den.
