# ID: svediakorp-gov399023
# author: Leinen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 636
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, herr minister!
I Helsingfors beslutade regeringarna nästan om en fördubbling av antalet medlemsländer.
Jag tror att det är bakgrunden till den reform som vi nu kräver för att Europeiska unionen skall mäkta med en sådan utvidgning.
En fördubbling av antalet medlemsländer erfordrar en djupgående reform av arbetsstrukturerna och förfarandena för beslutsfattande i unionen, om inte hela denna koloss skall bli handlingsoförmögen.
Den avgörande punkten är övergången från enhällighet till majoritetsröstning.
Det är den viktigaste punkten på vilken man kan mäta om regeringskonferensen varit lyckad eller misslyckad.
Det står helt klart att man med 27 medlemmar knappast kommer att kunna fatta beslut med enhällighet.
Antingen tar det alltför lång tid, eller så får man ständigt bara minimilösningar.
Detta ligger vare sig i våra medborgares eller medlemsländernas intresse.
Vi kräver därför att kvalificerad majoritet blir regel och enhällighet blir undantag.
Jag följer förvisso mycket noga vad som sker vid regeringskonferensen.
Man har ju inte kunnat undgå att det hittills inte finns en enda punkt som regeringarna har kunnat enas om vad gäller övergången till kvalificerad majoritet.
Här visar det sig, tror jag, åter att vägen via regeringskonferenser inte är den bästa möjliga, och eftersom det tar så lång tid innan man verkligen kan agera, alltför lång tid, fastnar man i sina utgångspositioner i startblocken.
Temat " flexibilitet " nämndes av min kollega Dimitrakopoulos.
Det torde också vara en viktig princip i en utvidgning av unionen.
Med 27 medlemsländer kommer det inte att vara möjligt för alla att integreras i samma takt.
Därför är det så viktigt att vissa länder, som vi säger, kan genomgå en förstärkt integration, om man nu vill att det europeiska enandet skall ske inom ramen för Europeiska unionen och inte utanför denna ram.
Jag påminner om att debatten om den hårda kärnan respektive den federala kärnan återupplivades efter Helsingfors, eftersom en del befarade att det ej är möjligt innanför unionen.
Jag frågar mig vad som är budskapet till medborgarna från denna regeringskonferens.
Medborgarna måste veta, menar jag, att unionen utvecklas i riktning mot demokrati, öppenhet och medborgarnärhet.
Det vill säga, vi måste också arbeta på att sluta det föreliggande demokratiska underskottet.
Parlamentet måste få medbeslutanderätt i alla fall där rådet fattar majoritetsbeslut.
Vi vill också öka möjligheterna att kontrollera kommissionen.
Vi har ju lagt förslag om att kommissionens ordförande skall kunna ställa misstroendevotum här i parlamentet, så att vi på ett något enklare sätt får möjlighet att uttala vår misstro när det behövs.
Till medborgarnas Europa hör också - det jag tar också upp - en stadga över de medborgerliga fri- och rättigheterna i unionen.
Vi kräver att denna stadga förs in i fördraget till årsslutet.
För övrigt vill jag nämna att det skulle innebära ytterligare ett steg framåt om den politiska debatten kunde bli mer europeisk.
Vi vill ha stadgar för europeiska partier.
Politiken måste ändå äga rum på europeisk nivå och inte bara på ett nationellt plan.
Ett stort antal av oss anser att också europeiska partier i de framtida Europavalen kan bidra till att debatterna vid Europavalen inte bara blir inrikespolitiska debatter med opposition mot regeringen, utan för att vi skall få sådana europeiska debatter och för att vi skall kunna ställa de frågor som berör oss på kontinenten i fokus.
En reform av de europeiska fördragen måste åstadkomma bådadera: ökad effektivitet och mer demokrati.
Om Europafördraget från Nice kan ge detta så har vi, tror jag, goda förutsättningar att nå stabilitet och även medborgarnas acceptans i en utvidgad union.
(Applåder)
