# ID: svediakorp-gov398995
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,399
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Mina damer och herrar ledamöter!
Först vill jag tacka föredraganden, herr Papayannakis och herr Kindermann, föredragande av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, för deras konstruktiva bidrag till samråden om det förslag till förordning som skall diskuteras.
Det har formulerats en hel rad ändringsförslag till kommissionens förslag, av vilka utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor den 22 mars antog 44 stycken.
Därutöver har ytterligare 18 ändringsförslag inlämnats till detta sammanträde.
Jag vill börja med kommissionens ställningstagande till de första 44 förslagen.
18 av dessa kan också godtas av kommissionen.
Hit räknar jag dem som godtas fullständigt eller delvis, liksom dem där jag föreslår smärre ändringar i ordalydelsen.
För 12 ytterligare ändringsförslag inser jag visserligen klart vad ni syftar till, men kommissionen kan inte anta dessa förslag.
Jag kommer dock att se till att rådet informeras om era synpunkter.
Detta gäller exempelvis ändringsförslag 20.
Vissa ändringsförslag som kommissionen kan anta, exempelvis förslagen 2, 3, 4, 18 och 19 första delen, vidare 21, 33, 35 och 42, gäller preciseringar av ordalydelsen.
Likaså godtar jag ändringsförslag 19, andra delen, som innefattar en förenkling för de nötkreatur som under sommarmånaderna drivs upp på alpbete.
Likaså kan de förbättringar som handlar om begreppsbestämningarna i fråga om märkning godtas.
Samma sak gäller för de uppgifter som skall sättas på etiketten och för tolkningen av begreppet ursprung.
Därför är jag beredd att godta ändringsförslag 22 och 23, i den mån de gäller märkningen, liksom de delar av ändringsförslag 25, 26 och 28, enligt vilka man skall avstå från uppgifter om respektive region.
Eftersom vi alla är angelägna om att märkningssystemet skall införas så snart som möjligt, är jag mycket positiv till ändringsförslag 39, enligt vilket medlemsstaternas frist för att utse ansvariga myndigheter förkortas.
Ändringsförslag 44 slutligen, enligt vilket förordningen skall träda i kraft den 1 september 2000, syftar i exakt samma riktning.
En god idé tycks mig också det i ändringsförslag 6 föreslagna nya stycket i skälen vara, enligt vilket medlemsstaterna måste se till att deras databaser blir driftsdugliga så snabbt som möjligt.
Vidare kan jag acceptera de delar i ändringsförslag 25, 26 och 28, enligt vilka uppgift om region inte skall bli obligatorisk.
Här utgår jag från att denna uppgift sedan, om ingenting annat beslutas, faller under det frivilliga systemet.
Eftersom jag också anser att möjligheten till förväxlingar med de skyddade geografiska uppgifterna enligt förordning 2081 / 92 kan uteslutas, kan jag utan inskränkningar godkänna det i ändringsförslag 15 föreslagna nya stycket i skälen.
Men det måste fortfarande undersökas hur det nämnda målet skall uppnås, varvid jag strävar efter en mer omfattande lösning än den som föreslås i ändringsförslag 29.
En viktig punkt är frågan från och med när den obligatoriska ursprungsangivelsen måste införas.
Eftersom förpliktelsen att införa födelseort och samtliga uppfödningsorter i djurpasset och i databasen gäller enbart för djur som är födda efter 1998-01-01, kommer man under de kommande fem åren att ha problem med att fullständigt bestämma nötkreaturens ursprung.
Enligt våra beräkningar kommer detta problem från och med år 2003 att bara beröra knappt hälften av det producerade nötköttet, varför jag är tveksam till om man skall införa den obligatoriska ursprungsangivelsen vid en tidigare tidpunkt eller rent av, som sägs i ändringsförslag 26, införa det redan den 1 september 2001.
I detta sammanhang håller jag också fast vid att utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har rekommenderat att man inför det 1 januari 2002.
Vidare ser jag att ni när det gäller ursprungsangivelsen alltid insisterar på att landet skall anges, även om det då på etiketten måste anges flera länder.
Jag beklagar att den förenklade upplysningen " Ursprung Europeiska unionen ", som motsvarar principerna för den inre marknaden, inte kan accepteras av er.
Vad gäller märkningen av köttfärs måste vi betänka att produktionen av köttfärs, exempelvis hamburgare, är en kontinuerlig process.
Förpliktelsen att lämna fullständiga uppgifter om ursprung för detta kött kommer därför att medföra tekniska problem och kan leda till att hela handeln med förädlat kött inom gemenskapen helt enkelt dukar under.
Jag skulle därför föreslå att man än en gång överväger ett förenklat märkningssystem.
Den föreslagna märkningsförordningen innefattar möjligheten att inte registrera varje enskilt djur, utan sammanfatta djur i grupper.
Dock erhåller producenter, som bemödar sig om att garantera identifieringen av varje enskilt djur, en uppmuntran i form av en särskild logotype.
Jag måste medge att jag inte helt begriper varför ni i era ändringsförslag 14 och 31 begär att man skall avhända sig det enda instrument, med vilket man kan garantera en äkta och komplett identifiering av det enskilda djuret.
Vad beträffar kommissionens befogenheter för att kunna reagera på ovanliga och oförutsedda omständigheter måste jag säga er att jag tyvärr inte kan godta ändringsförslag 16 och 38, eftersom dessa förhindrar en praktiskt genomförbar lösning.
Slutligen anser jag att det är förhastat att binda sig vid en utvidgning av märkningssystemet till förädlingsprodukter som innehåller nötkött, vilket föreslås i ändringsförslag 40.
Låt oss först samla några erfarenheter med det nu föreslagna systemet, och sedan kan vi komma tillbaka till denna idé.
Vad beträffar de ändringsförslag, som lämnades in i slutet av förra veckan, har jag i samband med ändringsförslag 45 och 46 redan förklarat att kommissionen är överens med er om att det första steget i det obligatoriska systemet skall börja den 1 september i år.
Om ändringsförslag 44 antas kommer förordningen dock automatiskt att träda i kraft detta datum.
Därför är ändringsförslag 45 och 46 överflödiga, enbart av lagtekniska grunder.
Beträffande ändringsförslag 47 vill jag avråda från att fortsätta med de nationella obligatoriska märkningssystemen för nötkött, så snart det fullständiga EU-systemet är infört.
Det skulle leda till att vi till slut har 15 olika nationella system och därmed fullständigt stör den inre marknaden.
Ändringsförslag 48 gäller uppgifter om användning av antibiotika eller stimulantia och metoder för gödning.
Denna idé kan visserligen se enkel ut på papperet, men det är mycket svårt att hantera den och framför allt att kontrollera den.
Dessutom finns det ingen definition av de olika uppfödningsmetoderna, och med säkerhet kommer varje djur under sitt liv förmodligen inte att utfodras enligt en och samma metod, utan enligt olika metoder.
Vad gäller läkemedlen vore det mycket bättre om vi bibehåller våra höga veterinärstandarder och därigenom garanterar att bara säkert nötkött kommer ut på marknaden.
Kommissionen föredrar därför att inte följa detta förslag.
Vad gäller det frivilliga systemet, som skall inrättas parallellt med det nya obligatoriska systemet, för att registrera alla uppgifter som inte görs obligatoriska, kan kommissionen godta två av de fyra ändringar som antagits av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, nämligen ändringsförslag 33 och 35.
Av omröstningen i utskottet framgår det att parlamentet uppenbarligen inte var positivt till en ändring av den av kommissionen föreslagna grundprincipen, för att förenkla tillståndsförfarandet.
Jag konstaterar ändå att totalt sett nio nya ändringsförslag har lämnats in till detta sammanträde, vilka inte antagits av utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Dessa ändringar syftar till att åter ta upp ett förfarande med formellt tillstånd för frivilliga uppgifter på klisteretiketter.
Jag kan försäkra er att sådana ändringar inte innebär något stort problem, eftersom syftet med dem är att stärka förvaltningsförfarandet.
För övrigt syftar de senaste diskussionerna i rådet i samma riktning som era egna.
Jag är därför full av tillförsikt för att sådana ändringsförslag kommer att tas upp positivt av rådet.
Från och med nu kommer kommissionen i detta ärende att uppträda som förmedlingsorgan mellan de båda instanser som skall besluta om det.
Det är endast något över tre månader kvar och vi har inte mycket tid på oss för ett slutgiltigt beslut.
Med tanke på det snabba arbete som ni har utfört här i parlamentet, kommer rådet förhoppningsvis att så snart som möjligt fastslå sin gemensamma ståndpunkt.
