# ID: svediakorp-gov398987
# author: Schierhuber (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 305
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Först vill jag tacka alla som konstruktivt har arbetat med detta betänkande.
Det obligatoriska systemet för märkning av nötkreatur, som nu snart kommer att träda i kraft, är en förutsättning för en förnuftig märkning av nötkött.
Som jordbrukare är det för mig ett önskemål att varje konsument kan spåra varifrån hans schnitzel kommer.
Varje jordbrukare är stolt över sin kvalitetsproduktion, och det ligger därför i jordbrukarnas intresse att alla vet vem de har att tacka för att deras livsmedel är så säkra och hälsosamma.
För att göra rättvisa åt sitt mål måste ett sådant system vara praktiskt utformat.
Man måste också ta hänsyn till hur saker och ting sker i praktiken.
Den stora topografiska skillnaden i vårt Europa kräver helt olika arbetssätt och produktionsmetoder av dess jordbrukare.
Som exempel vill jag hänvisa till den särskilda situationen i alpregionerna där djuren drivs upp på alpbete.
Ni känner till, att man varje år på våren i Italien, Österrike och Tyskland driver upp totalt sett 400 000 nötkreatur på alpängar, där de stannar över sommaren i ca 3 månader.
För att inte tvinga jordbrukarna till en onödig förvaltningsinsats, måste man ta hänsyn till de listor som redan används vid uppdrivningen.
Identifieringen måste, som sagt, absolut garanteras.
Men bestämmelserna bör anpassas till de faktiska och lokala realiteterna, för att de inte bara skall utlösa missnöje och betraktas som EU-trakasserier, utan uppnå acceptans hos befolkningen.
Jag hoppas därför att ändringsförslag 19 till artikel 7.1, andra strecksatsen, också godkänns av hela kammaren.
Det har redan godkänts i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, och i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
