# ID: svediakorp-gov398985
# author: Myller (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 274
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot!
Livsmedelssäkerheten väcker debatt hos allmänheten kanske i större utsträckning än någon annan fråga, och därför är det positivt att den väcker debatt även här i Europaparlamentet.
Men viktigast är att den inte bara väcker debatt utan att vi också gör någonting åt den här saken.
Man har redan här tackat för det arbete som Papayannakis utfört.
Jag instämmer i dessa tack, det ger en bättre grund för bättre konsumentsäkerhet i hela Europa.
Vi har ju gott om exempel på att konsumenterna inte alltid prioriterats vid produktionen av livsmedel.
Den inre marknaden och varornas fria rörlighet medför bättre valfrihet för allmänheten och bättre marknader för producenterna.
När det gäller livsmedel är det ännu viktigare än i fråga om andra produkter att se till att friheten också begränsas med ansvar, att konsumenterna skyddas.
Konsumenterna har rätt att veta vilken näring den mat de äter innehåller.
I detta fall är det särskilt viktigt att kött och charkuterivaror ingår i de produkter om vilka konsumenten vet varifrån de kommer.
Här har väldigt många redan konstaterat att EG inte räcker som märkning utan det behövs noggrannare uppgifter.
Jag delar den uppfattningen.
Man måste absolut få veta från vilket land produkterna kommer.
Dessutom är det inte bara köttprodukternas ursprung utan också ursprunget gällande charkuterivarornas råvara som måste klargöras så bra som möjligt.
Märkningen måste också så snabbt som möjligt göras obligatorisk.
Den tidtabell som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor föreslår är inte för mycket begärt.
Medlemsstaterna bör redan ha förberett sig för den.
