# ID: svediakorp-gov398975
# author: Goodwill (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Märkningen av nötkött fyller två tydliga funktioner.
För det första, möjligheten att spåra när incidenter i livsmedelssäkerheten inträffar - utbrottet av en E-koli-epidemi i Skottland nyligen till exempel - och för det andra att ge konsumentinformation om nötköttets ursprung vid försäljningen.
Dessa två får ej förväxlas.
För att kunna spåra behöver vi mesta möjliga information tillgänglig för myndigheterna i den mån det krävs och när det krävs, men konsumentmärkningen skall vara enkel, kortfattad och otvetydig.
Behovet av information har sitt upphov i BSE-krisen.
Medlemsstaterna har olika nivåer på förekomsten av BSE, men det finns också variationer i åtgärderna för att utrota sjukdomen och skydda människans hälsa.
Även om Förenade kungariket har högsta förekomst av BSE, så har det också de mest omfattande kontrollåtgärderna.
Andra länder, som obestridligen har lägre uppgiven förekomst av BSE, genomför politiken att slakta hela hjordar, vilken medför risken att för få fall rapporteras.
Därför vill folk veta från vilket land deras nötkött kommer ifrån.
Hänvisningar till regioner får inte vara ett alternativ till ursprungslandet, utan ett frivilligt tillägg.
Också regioner som Yorkshire, Storbritanniens främsta region, och som det råkar slumpa sig, den region jag företräder, är inte kända av varje medborgare i hela EU.
Ur marknadsförings- och försäljningssynpunkt kan mindre områden och trakter användas, så väl som regionala raser som Aberdeen Angus.
Den väletablerade beskrivningen av skotskt nötkött skall fortsätta användas.
Små traditionella slaktare som säljer nötkött opaketerat skall tillåtas skylta med informationen som ett alternativ till att märka varje enskild vara.
Många konsumenter skulle förvirras av information om upphängning eller mörningstid, vilket de skulle kunna förväxla med sista försäljningsdag.
Jag vill fästa uppmärksamheten på i synnerhet ändringsförslag 41 som vill utesluta jordbrukare från gemenskapsstödssystemen när bestämmelserna inte följs strikt.
Jag har redan uppmärksammats på fall i andra EU-program i vilka ärligt menade misstag från jordbrukare, som inte är professionella byråkrater, har resulterat i straffsanktioner som ofta hotat familjejordbrukets framtid.
Vi vill inte fortsätta längs den vägen.
Upprättandet av förteckningar på antibiotika och stimulantia som kan ha använts kommer, om de antas, att skapa en tudelad marknad för nötkött.
Djurens välfärd kan komprometteras eftersom jordbrukarna skulle bli ovilliga att behandla djuren terapeutiskt.
På samma sätt får inte hänvisningar till gödningsmetoder införas.
Jag hoppas att parlamentet genom att ändra dessa bestämmelser för en gång skull kan förenkla snarare än att förgylla sakerna och göra märkningen konsument-, slaktar-, och jordbrukarvänlig.
