# ID: svediakorp-gov398966
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,521
# sentences: 79
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
När jag började i kommissionen förra hösten insåg jag mycket snart att direktivet om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer skulle bli en av de mest kontroversiella ärendena under mitt ansvar.
Genetiskt modifierade produkter och biotekniken ger upphov till en rad frågor och farhågor.
De viktigaste är kanske: vad är nyttan med det?
Vilka är riskerna?
Hur undviker vi på bästa sätta möjliga negativa effekter?
Hur ser vi till att vi har tillgång till relevant information?
För att ta itu med dessa tre farhågor som våra medborgare hyser, så måste vi ha en bred och öppen debatt i vilken alla nyckelaktörer deltar och diskussionen kan inte begränsas bara till experterna.
Här måste de europeiska institutionerna, medlemsstaterna, industrin och vetenskapen samtliga ta sitt ansvar.
Grundvalen för att kunna möta dessa nya utmaningar måste vara effektiva och öppna rättsliga ramar.
Jag vill i synnerhet tacka den föredragande, Bowe, och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor för deras hårda arbete med att ge ett snabbt och viktigt bidrag.
Vår roll som politiskt ansvariga i Europa måste vara att ge ett balanserat svar på dessa nya utmaningar.
Vi behöver ett regelverk som grundar sig på trygghet och en försiktighetsprincip som garanterar en hög nivå på skyddet för människans hälsa och miljön.
Samtidigt måste det tillåta samhället att dra nytta av utvecklingen av modern bioteknik.
Vår europeiska lagstiftning om de genetiskt modifierade organismerna garanterar en individuell och ordentlig riskbedömning av varje genetiskt modifierad organism som placeras på den europeiska marknaden.
Vi är här i dag för att förstärka och förbättra de befintliga strukturerna.
Sakens känslighet och komplexitet kan förklara varför vi står inför ett totalt antal av 52 ändringsförslag vid den andra behandlingen.
Kommissionen kan godta ändringsförslag 9, 17, 19, 29 och 47 i sin helhet, vilka förbättrar texternas kvalitet och klarhet.
Kommissionen kan också i princip godta ändringsförslag 1 till 4, 8, 11, 24, 35 till 38, 46, 48, 49 och 52.
De stärker ytterligare kommissionens strävan att upprätta effektiva, öppna och balanserade regelverk för de genetiskt modifierade organismerna.
Låt mig kommentera ändringsförslag 1 och ändringsförslag 13, 14 och 28 ytterligare, vilka samtliga har att göra med protokollet om biosäkerhet och kraven på importen och exporten av genetiskt modifierade organismer.
Europeiska gemenskapen var en av de drivande krafterna bakom det framgångsrika antagandet av Cartagena-protokollet om biosäkerhet i januari.
Kommissionen välkomnar därför andan i ändringsförslag 1.
Detta hänvisar till behovet av att lägga fram lämpliga förslag för genomförandet av protokollet när detta ratificerats - arbetet har redan börjat.
Kommissionen kan emellertid inte godta att man tar med bestämmelser om import- och exportkrav i direktivets text.
Vi anser att effekterna av protokollet på Europeiska unionens hela lagstiftningsstrukturer återstår att utvärdera till fullo.
Ändringsförslag 13, 14 och 28 är därför inte godtagbara i den nuvarande omarbetningen.
Låt mig nu övergå till frågan om rättsligt ansvar och jag vet att detta är ett viktig politisk fråga för er alla.
När jag gjorde min framställan för parlamentet i höstas så lovade jag att jag skulle ha särskilda hänvisningar till genetiskt modifierade organismer i vitboken om ersättningsansvar för miljöskador.
Kommissionen gjorde just det när den antog vitboken i år.
Kommissionen är av uppfattningen att en horisontellt tillvägagångssätt är det bästa sättet att garantera en uttömmande ansvarssystem för skador på miljön.
Detta kommer att garantera klarheten för dem som lämnar in klagomål och förhindra kryphål.
Det är också det bästa sättet att komplettera det befintliga horisontella systemet för det produktansvar som redan täcker genetiskt modifierade organismer.
Jag kan försäkra er att jag kommer att göra mitt yttersta för att kunna lägga fram ett lagförslag om rättsligt ansvar före slutet på 2001.
Jag kan därför i princip godta ändringsförslag 2, 36 och 46, i så måtto att det hänvisar till kommissionens vitbok.
Låt oss vara på det klara med att om detta tas med i direktivet så kommer bestämmelser att behöva utarbetas för att garantera den rättsliga klarheten och hur lång tid kommer det att ta?
Det måste ses i det sammanhanget.
Jag kan emellertid inte godta ändringsförslag 33, 40 och 45.
Jag är också fullt medveten om den politiska vikten av vissa andra aspekter som väckts i de föreslagna ändringarna.
Det är tydligt att markörgener för antibiotikaresistens måste avvecklas och ersättas med alternativ så snart som det är praktiskt möjligt.
En avveckling förutses redan i den gemensamma ståndpunkten.
Kommissionen går med på att förstärka detta politiska budskap.
Kommissionen kan inte gå med på ett allmänt förbud mot genetiskt modifierade organismer som innehåller markörgener för antibiotikaresistens.
För ögonblicket finns det inga vetenskapliga belägg för att alla genetiska organismer av denna typ skulle innebära ogynnsamma effekter på människans hälsa och miljön.
Vi bör i stället fortsätta att genomföra en omfattande riskanalys från fall till fall.
Inom dessa gränser är därför ändringsförslag 11, 37, 48 och 52 godtagbara i princip.
Kommissionen kan i princip godta ändringsförslag 3, 4, 8, 24 och 35 i den utsträckning som de ligger linje med textens logik och passar in i de övergripande rättsliga ramarna.
Kommissionen kan därför gå med på att göra en redogörelse för de socioekonomiska aspekter som kan hänföras till kommissionens rapporteringsskyldighet.
Detta kommer att göras var tredje år enligt artikel 30.
Kommissionen välkomnar ändringsförslag 38 och 49 om genöverföring.
De utgör ett balanserat synsätt mellan ett totalt stopp och en eftergivet synsätt.
Men ordalydelsen måste anpassas till direktivets text.
Dessutom måste hänvisningen till kommissionen tas bort eftersom kommissionen inte nödvändigtvis spelar en roll under del B, nationella tillstånd.
Kommissionen kan emellertid inte godta ändringsförslag 12 om förhindrande av genöverföring.
Genöverföring mellan organismer är, som vi vet, ett vanligt fenomen i naturen.
Vi behöver i stället garantera att de möjliga riskerna med genöverföring uppskattas grundligt innan genetiskt modifierade produkter släpps ut till forskningen eller släpps ut på marknaden.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 22 och 23 i dess nuvarande form eftersom de bestämmelser som förutses i dessa ändringsförslag inte skulle fungera inom det tillståndssystem som upprättas genom direktivet.
Detta av både administrativa och rättsliga skäl.
Kommissionen erkänner dock att dessa ändringsförslag strävar efter att ta itu med de möjliga problem som vissa industrier kan ställas inför med strikta tidsbegränsade tillstånd.
Detta gäller i synnerhet växtförädlingsindustrin.
Kommissionen kommer därför att undersöka hur man kan ta hänsyn till dessa problem samtidigt som man garanterar politisk, rättslig och administrativ konsekvens.
I detta sammanhang är inte heller ändringsförslag 26 godtagbart eftersom detta skulle begränsa flexibiliteten för den valfria tidsbegränsningen av förnyandet av medgivanden.
Ändringsförslag 25 försöker införa en föreskrift som tillåter införandet av differentierade förfaranden under del C i direktivet.
Detta bygger på det ursprungliga förslaget som framlades vid den första behandlingen i parlamentet.
Detta ändringsförslag går emellertid utöver kommissionens förslag och är därför inte godtagbart för kommissionen i dess nuvarande form.
Kommissionen är emellertid villig att på nytt överväga detta ändringsförslag i ljuset av det ursprungliga förslaget och inom ramarna för en övergripande kompromiss.
Jag skulle slutligen vilja behandla de ändringsförslag jag inte tagit upp som ett paket.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 21 eftersom de rättsliga grunderna för framtida lagstiftningsåtgärder är underkastade dess medgivande och inte kan skapas i förväg genom detta direktiv.
Ändringsförslag 6 som handlar om ett centralt förfarande på gemenskapsnivå kan inte godtas.
Jag skulle emellertid vilja betona att en noggrann utvärdering av ett centraliserat förfarande kan ske i den rapport som kommissionen skall lägga fram enligt artikel 30 i direktivet.
Tillgång till arbetet från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik och dess synpunkter är en viktig del av den allmänna utvärderingen.
Kommissionen är emellertid av uppfattningen att detta redan täckts på ett riktigt sätt i kommitténs arbetsordning.
Ändringsförslag 32 är därför inte godtagbart.
Ändringsförslag 5, 7, 10, 15, 16, 18, 20, 27, 30, 31, 34, 39, 41 till 44, 50 och 51 är inte heller godtagbara eftersom de skulle innebära rättslig och teknisk osäkerhet eller förstöra den övergripande balansen som uppnåtts i den gemensamma ståndpunkten.
Avslutningsvis, så behöver vi ett reviderat direktiv 90 / 220.
Det måste garantera en hög nivå på skyddet för människans hälsa och miljön och samtidigt låta samhället att dra nytta av fördelarna med dessa nya tekniker.
För att få en rätt balans mellan dessa två berättigade intressen så behöver vi en öppen process, en bred dialog och starkt politiskt ledarskap.
Vi måste alla ta vårt ansvar för att uppnå detta och det är det enda sättet vi kan vinna våra medborgares förtroende och tillit.
