# ID: svediakorp-gov398940
# author: Stenzel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 311
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Turkiet fick kandidatstatus vid toppmötet i Helsingfors, men anslutningsförhandlingarna får inte påbörjas förrän de nödvändiga inre reformerna har genomförts och situationen för de mänskliga rättigheterna har anpassats till de europeiska principerna.
Vid ert sista besök i Ankara påpekade ni också, kommissionär Verheugen med ansvar för utvidgningen, att den fortsatta bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna, bristerna när det gäller att bygga upp en rättsstat samt bristen på en lösning av kurdfrågan står i vägen för en snar anslutning av Turkiet till EU.
De entydiga bristerna på detta område står i motsatsställning till uttalanden av premiärminister Ecevit om att Turkiet redan år 2004 skulle kunna vara berett för anslutningsförhandlingar.
Vissa fakta, som här flera gånger har räknats upp, gör att en sådan prognos tycks förhastad.
Även förhållandet att regeringschefen Ecevit har betecknat kurdiska som en dialekt av turkiskan, trots att de båda språken har helt olika rötter, är ett tecken på att den politiska situationen i Turkiet hårdnar.
Att allt detta nyligen följdes av en offensiv mot PKK i norra Irak, kompletterar denna bild.
Det är inte fråga om att Europeiska unionen har intresse varken av en radikalisering av islam i Turkiet, eller av att uppmana det trotskistiska PKK, som också har gjort sig skyldigt till massiva överträdelser av de mänskliga rättigheterna, till nya stridshandlingar.
Men man får dock det intrycket att Europafientliga krafter inom armén och förvaltningen står bakom de häktningar som skett nyligen, och bakom den senaste offensiven mot PKK i norra Irak, för att förhindra ett närmande av Turkiet till Europeiska unionen.
Detta visar i efterhand att eftergiften gentemot Turkiet i Helsingfors möjligen var förhastad, och att strategin gentemot detta för den västliga säkerheten så viktiga land borde övervägas på nytt.
