# ID: svediakorp-gov398931
# author: Morillon (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 424
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Era uttalanden ingav mig en övertygelse och en känsla.
Min övertygelse är att den öppna vägen till Helsingfors kommer att bli lång, och att det inte finns någon i dag som kan förutsäga vart den leder, förutom att Turkiet kommer att få en viktig plats, inom eller utanför unionen.
Detta kan alla de offentliga och privata samtalspartner som nyligen sammanträffade i Turkiet med lätthet stämma in i.
Min känsla är att vissa av det turkiska folkets företrädare nu upptäcker - tack vare beslutet i december - att ett inträde i unionen kommer att kräva djupgående reformer av deras institutioner, men också radikala mentalitetsförändringar.
Detta tar sig uttryck i reaktioner av misstro - som ni, herr kommissionär, just redogjorde för - gentemot EU-institutionerna i sin helhet och Europaparlamentets företrädare i synnerhet.
Det handlar i tur och ordning om avslaget på att besöka Leyla Zana, något som framkallades av rapporten från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Turkiet.
Detta besök var planerat till den 22 och 23 februari tidigare i år.
Det handlar vidare om, kring samma datum och samma tidpunkt som er föredragande befann sig i Ankara, arresteringen av tre kurdiska borgmästare från den sydöstra regionen.
Och till sist handlar det om att Akim Birdal, ordförande i den turkiska organisationen för försvaret av de mänskliga rättigheterna, arresterades och fängslades på nytt den 28 mars, samtidigt som en delegation från detta parlament befann sig i landet.
Jag vill fråga rådet och kommissionen om det under dessa omständigheter inte vore lämpligt att tydligt bekräfta att unionen inte avser att tillrättavisa någon, utan att den utgår från en vilja att främja och försvara ett antal grundläggande värderingar, varav de främsta är en respekt för de mänskliga rättigheterna samt minoriteters rättigheter och skyldigheter.
Det är vad parlamentet än en gång kommer att erinra om i en resolution som kommer att läggas fram på torsdag för att godkännas av parlamentsledamöterna, vilket syftar till att uppmana Turkiets regering och politiska partier att dra fördel av den pågående revideringen av författningen för att i enlighet med andan i Helsingforsavtalen genomföra skyndsamma reformer, så att den turkiska staten skall kunna garantera de demokratiska rättigheter som vi anser vara centrala.
Bollen ligger hos Turkiet.
Det är Turkiets sak att besluta huruvida de första hinder som har uppkommit på den nya vägen skall vara oöverstigliga eller inte.
(Applåder)
