# ID: svediakorp-gov398844
# author: Zimmerling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 477
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Mötet Europeiska unionen-Afrika försågs i pressen med rubriken: Många vänner skall ni vara!
Tyvärr förslösade man här en hittills unik chans att närma de olika synsätten på de aktuella problemen till varandra, och bringa dem närmare en lösning.
Till att börja med är det märkligt och otillfredsställande att Europaparlamentet inte var med vid denna ändå uppenbarligen framtidsorienterade konferens.
Här tycks de europeiska rådsledamöterna ännu inte ha förstått att den europeiska befolkningen i första hand företräds av detta parlament.
Uppenbarligen är man inte heller särskilt intresserad av att klargöra det för de afrikanska staterna.
Ett mobiliseringstoppmöte, som det också beskrevs i pressen, var det därför säkerligen inte.
Vad beträffar innehållet kan man visserligen förstå utvecklingsländernas intresse av att få sina skulder färdigamorterade, men ett fullständigt och villkorslöst efterskänkande av skulden kan inte komma i fråga.
Med anledning av det senaste sammanträdet mellan AVS och EU i Abuja fick vi veta att t.ex. i Nigeria, som har gått över till demokrati igen, en av de sista diktatorerna hade dirigerat om flera miljarder euro till privata konton.
Här kan man bara ge utvecklingsländerna det eftertryckliga rådet att följa upp dessa gärningar som är straffbara även i Afrika, och konfiskera pengarna.
Då skulle redan en del, en avsevärd del, av beloppen för att amortera av skulderna åter stå till förfogande.
Man skulle kunna erkänna utvecklingsländernas goda avsikt och kunde i anslutning till detta förhandla om slutamortering och efterskänkande av resten av skulderna.
Också detta hör enligt min åsikt till den good governance, som de afrikanska länderna har ålagt sig, för att få ytterligare utvecklingshjälp.
För det andra finner jag det fullkomligt oförståeligt att t.ex. den tyske förbundskanslern slår in på en väg - tvärtemot de övriga EU-ländernas inriktning - där man till att börja med skall efterskänka samtliga skulder för de fattigaste länderna.
Detta mycket arroganta och i sak föga handfasta uppträdande motsäger besluten från G8-toppmötet förra året och stämmer med hans sorti från denna konferens.
Det hjälper ju inte i sak om man hellre än att delta vid arbetssammanträdena talar i 10 minuter med Khadaffi.
Vad det där kunde handla om, kan man bara spekulera över.
Mediernas kansler, som han också kallas hos oss, hade därigenom fått uppträda på scenen, och det var uppenbarligen fullkomligt likgiltigt för honom vad den först flera timmar senare framlagda avslutande förklaringen resulterade i.
Så kan man enligt min uppfattning inte utforma någon utvecklingspolitik, och inte heller kan man knyta samman det med den absolut nödvändiga samordningen av den nationella utvecklingspolitiken.
Jag anser att vi som Europaparlament också i fortsättningen skarpt måste kritisera dessa nationella uppträdanden och tydligare avkräva medlemsstaternas regeringar deras ansvar.
(Applåder)
