# ID: svediakorp-gov398832
# author: Dybkjær (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 345
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill gärna tacka rådets ordförande och kommissionsledamoten för redovisningen av Kairotoppmötet och säga att jag egentligen tycker att det är underligt att det aldrig hållits ett sådant sammanträde förr; men när man hör att det tagit fyra år att arrangera det, är det kanske inte så konstigt.
Blir det några resultat av ett sådant toppmöte?
Det beror nog på hur man ser på saken.
Om man som utgångspunkt tar de katastrofer, den hungersnöd, de konflikter och de aids-problem som drabbat Afrika, så är det, som Prodi säger, onekligen långt mellan Lissabon och Kairo.
Det blev inte heller så stora resultat, men det tycker jag faktiskt inte heller att man kunde förvänta sig - det var ju inte det som var meningen med mötet.
Meningen med mötet var att man skulle starta en dialog mellan EU och de afrikanska länderna.
Denna dialog inleddes och den var emellanåt ganska påtaglig med sina demonstrationer och sina gräl eller i varje fall markeringar - vilket man lugnt kan säga - och jag tror faktiskt att båda sidor, både den afrikanska och EU-sidan, tar intryck av denna typ av dialog.
Jag tror också att det är en förutsättning för att vi inte skall riskera bitterhet från vissa afrikanska länder över den historia de tvingats igenom, bland annat tillsammans med vissa europeiska länder.
Jag tror att slutdokumentet blir en viktig referenspunkt för det kommande samarbetet mellan EU och Afrika.
Det beror först och främst på att dokumentet är en viktig signal i sig självt om ett ökat samarbete mellan EU och Afrika, och om att vi inte glömt Afrika, och för det andra att man genom dokumentet understryker att demokrati, politik och ekonomi hänger samman och att Afrikas integration och utveckling därför skall ses som en helhet och inte som något som är uppdelat.
Det beror naturligtvis på den framtida politiska viljan, om detta kommer att leda fram till konkreta resultat.
