# ID: svediakorp-gov398830
# author: Corrie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 523
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag välkomnar det faktum att toppmötet Europeiska unionen-Afrika i Kairo ägde rum, men jag vill betona att jag är besviken över att ingen från detta demokratiskt valda parlament fick tillfälle att tala till toppmötet, inte heller hade de icke-statliga organisationerna något att komma med.
De två ordförandena för AVS-EU: s gemensamma församling hade åtminstone kunnat få göra uttalanden, vilket hade skapat en balans mellan EU och Afrika.
Ledamöter från detta parlament har genom utskottet för utveckling och samarbete och AVS-EU: s gemensamma församling lagt grunden för mycket av poltiken i utvecklingsländerna: Martens betänkande från 1997 som pekade på fördelarna med Loméavtalet; Rocards betänkande från 1998 som stärkte målsättningarna inför framtiden; mitt eget betänkande 1999 om regionalt samarbete och integration, vilket är högst uppe på dagordningen för Kairos handlingsplan; slutligen Kinnocks utmärkta betänkande 2000 om det framtida AVS-EU-partnerskapsavtalet som bereder vägen för de kommande 20 åren.
Den slutliga handlingsplanen från Kairo är ett utmärkt dokument, om vi kan gå från ord och goda avsikter till konkret handling.
Jag vet att skuldlättnader låg högst uppe på den afrikanska dagordningen och allt måste göras för att lindra fattigdomen, men vi måste få några belägg för att de medel som sparats också används till bättre hälsovård, bättre utbildning och en förbättrad levnadsstandard för folket och inte till vapen och krigsmateriel.
För att dessa idéer skall förverkligas måste de afrikanska länderna själva göra ansträngningar för ett gott styre.
Vi har redan sett en del bra valresultat.
Låt oss hoppas att detsamma händer i Zimbabwe, Elfenbenskusten och Togo i de kommande valen.
Det faktum att regionalt samarbete och integration har högsta prioritet borde ha starka politiska fördelar såväl som fördelar för handeln.
Då endast 6 procent av den afrikanska handeln sker i Afrika så finns det en enorm potential för en ökning av handeln om tullmurar och handelshinder avlägsnas.
Många av dessa länder behöver både tid och finansiellt stöd för att kunna konkurrera på världsmarknaden, men dessa länder måste inse att det inte finns något annat val i globaliseringens nya era.
Detta är ouppnåeligt utan fred och fredsarbete; konfliktförebyggande åtgärder, ledning och beslut måste finnas högst på den afrikanska dagordningen.
Organisationen för afrikansk enighet måste få internationellt stöd för att kunna fortsätta sitt arbete och fredsinitiativ måste komma från de afrikanska länderna själva.
Där man lyckas få fred måste bistånd ges för demobilisering och återintegration och användandet av barnsoldater under 18 år måste förbjudas.
Etnisk rensning har varit en fasa som härskat de senaste 25 åren och religiösa krig förstör själva samhällsstrukturen i ett land.
Fred kan ge välstånd.
Huvudinriktningen på våra mål måste därför vara bättre utbildning som medför bättre hälsovård.
Genom aids och malaria förlorar Afrika just den generation den behöver för att bygga sin framtid.
Detta toppmöte var en början, men mycket måste göras för att göra ord till verklighet och vi, ledamöter i denna kammare, måste vara en del av denna nya värld.
