# ID: svediakorp-gov398736
# author: Mulder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 718
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Den ansvarsfrihet som vi, när det gäller jordbruket, diskuterar i dag gäller åren 1993, 1994 och 1995 och ni undrar säkert: varför är vi så sena?
Skälet till det är att vi sköt upp ansvarsfriheten för 1992 så länge eftersom vi hade ställt vissa krav till kommissionen och dessa hade inte uppfyllts förra året.
Vi är glada att det nu verkligen har gjorts.
Vilka var då parlamentets krav?
I första hand skulle 15 extra poster behöva skapas i kontrollsektionen för jordbruk och de finansiella korrigeringarna borde, om något gick fel med jordbruksutgifterna, höjas med högst 10 till 25 procent.
Under tiden har det hänt.
Det erkänner vi.
Det är ytterligare en källa till bekymmer för parlamentet att de posterna ännu inte ifyllts och att det är mycket svårt att göra.
I allmänhet kan man säga, när det gäller jordbruk, att felprocenten ligger under budgetens totala felprocent.
Om det totalt sett är 5 procent, den siffran har redan nämnts, så är det 3 procent för jordbruket och det går alltså i rätt riktning.
Det kommer sig kanske delvis av att jordbrukspolitiken förändrats under årens lopp.
Jag tror att det är lättare att kontrollera en inkomstpolitik än en prispolitik.
Under tiden har det blivit så att utgifterna är större för landsbygdsutveckling än för jordbruk, men det återkommer jag till senare.
Särskild uppmärksamhet måste också ägnas Europas inkomster.
De egna medlen minskar men är fortfarande en viktig inkomstkälla och under tiden har det beslutats att vissa medlemsstater får behålla 25 procent.
Det måste vara ytterligare ett skäl för kommissionen att noggrant kontrollera att alla pengar som Europeiska unionen har rätt till också samlas in.
Vad är det som budgetutskottet i första hand vill?
I första hand tror vi att kommissionen snabbt måste jobba för att minska felprocenten.
Jag tror att vi på några få år skulle kunna komma ner på en felprocent på 1 procent.
Något som kan hjälpa i det avseendet är att en säkerhetsgrad, en uppskattning görs per sektor.
Det är något som kommissionen själv skulle kunna göra.
Vad är felprocenten inom mjölksektorn, i mejerisektorn, i spannmålssektorn, och så vidare.
Då kan det uppstå en hälsosam rivalitet mellan avdelningarna.
Var och en vill vara bättre än de övriga och jordbruket skulle kunna överträffa de andra delarna i budgeten.
Vi har också i flera år talat om ett integrerat förvaltnings- och kontrollsystem för jordbruket och att det fortfarande finns länder som inte uppfyller kraven.
Jag tycker att det måste bli ett slut på det.
I resolutionen står det att kommissionen får två år på sig att lösa det, och man har försäkrat mig om att det måste gå.
En del av jordbruksbudgeten kontrolleras visserligen, men kan inte kontrolleras på samma sätt som garantiutgifterna, och det är utvecklingssektionen.
Vi anser att kommissionen måste lägga fram förslag om att även tillämpa systemet med finansiella korrigeringar för jordbrukets strukturutgifter.
Ytterligare en källa till bekymmer för utskottet, och där får vi stöd av revisionsrätten, är att det fortfarande begås stora fel i exportbidragssystemet.
Budgetutskottets slutsatser är alltså att rekommendera beviljande av ansvarsfrihet.
Ett par problem återstår dock.
Ett av de problemen är, som jag redan nämnt, exportbidragen.
Vi väntar på en rapport om dem.
Vi väntar också på en rapport från OLAF om bedrägerier med stödet för linodling i vissa länder och då särskilt i Spanien.
Slutligen, och det återkommer jag nog till, väntar vi också på revisionsrättens rapport angående fallet Fléchard.
Utan dessa tre kan vi bevilja kommissionen ansvarsfrihet.
Det var en sak till.
Sedan 1995 finns det en förlikningskommission för jordbruksutgifterna.
Om det förekommer meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna och kommissionen angående de finansiella korrigeringarna så finns det alltså ett medlingsorgan.
Hittills har vi inte blivit ordentlig övertygade om att det här medlingsorganet gör ett nyttigt arbete.
Kommissionen har lovat att utvärdera det.
Det väntar vi på med intresse eftersom vi vill minska antalet rättsfall vid domstolen i Luxemburg avsevärt.
