# ID: svediakorp-gov398681
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,173
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag skulle vilja börja med att för kommissionens räkning tacka Frahm, föredragande för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor för hennes utmärkta arbete, kvaliteten i hennes betänkande och dess stöd till kommissionens förslag.
Ni vet bättre än jag att förslaget till rådets beslut om denna fond antogs av kommissionen den 14 december 1999.
Den är helt i linje med ett synsätt, mitt personliga synsätt, som jag framförde vid utfrågningen i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Fonden samlar i ett enda instrument stödet till medlemsstaternas åtgärder när det gäller mottagande, integrering och frivilligt återvändande för flyktingar och tvångsförflyttade personer, som tidigare var föremål för gemensamma åtgärder och pilotprojekt på grundval av anslag som varje år skrevs in i gemenskapernas budget på initiativ av Europaparlamentet.
Fonden syftar inte till att ersätta medlemsstaternas ansträngningar när det gäller mottagande och integrering av flyktingar, utan utgör ett första steg som betonar en grundläggande politisk aspekt av en europeisk strategi: strategin när det gäller asyl måste grundas på ett delat ansvar på europeisk nivå.
Jag tror att godkännandet av denna fond bidrar till att visa att på detta område kan Europeiska unionen i sig tillföra ett mervärde till varje medlemsstats ansträngningar.
Vi inrättar en europeisk flyktingfond för en första period om fem år.
För år 2000 uppgår totalanslaget till 36 miljoner euro, varav 10 går till katastrofhjälp.
Jag förstår fullständigt föredragandens kommentarer om att detta belopp är otillräckligt med tanke på det stora behovet och fondens egna ambitioner.
Kommissionen har redan för budgetutskottet framfört sin avsikt att i den preliminära budgeten för år 2001 föreslå lösningar som garanterar den ekonomiska hållbarheten för fonden under de fem kommande åren.
Kommissionen kommer med andra ord att föreslå en ökning från 36 miljoner euro för år 2000 till 45 miljoner euro för de kommande åren, så att totalanslaget för dessa fem år uppgår till 216 miljoner euro.
Det tror jag är ett första steg i rätt riktning.
Den europeiska flyktingfonden är ett instrument för solidaritet mellan medlemsstaterna vars målsättning - det har redan betonats av flera talare - är att bidra till balansen i de ansträngningar som avses i artikel 63.2 stycke b i fördraget.
Man planerar därför en proportionell fördelning av resurserna mellan medlemsstaterna: å ena sidan i förhållande till det antal asylsökande de erhåller (två tredjedelar av resurserna) och å andra sidan i förhållande till det antal flyktingar de hyser på sitt territorium (en tredjedel av resurserna).
Jag förstår varför man föreslagit att antalet flyktingar skall beaktas i förhållande till den totala befolkningen i varje medlemsstat.
Jag måste erkänna att kommissionen själv försökt beakta detta kriterium, men det föreföll oss mycket svårt att finna en matematisk lösning som verkligen innebär att man kan respektera principen med fördelning av kostnader och ansträngningar och som innefattar detta kriterium.
Jag är fullständigt beredd att granska konkreta lösningar, men man får inte stanna vid att tillkännage principen.
Vi måste finna den konkreta lösningen och jag måste erkänna att det inte är enkelt.
Den europeiska flyktingfonden kan medfinansiera medlemsstaternas åtgärder upp till 50 procent, en andel som kan höjas till 75 procent i medlemsstaterna som omfattas av Sammanhållningsfonden.
Förslaget till beslut innefattar också möjligheten att ur en reserv på 10 miljoner euro finansiera brådskande åtgärder vid massiv tillströmning av flyktingar.
I det hänseendet erbjuder förslaget en första lösning på den begäran som uttrycktes av Europeiska rådet i Tammerfors.
Jag har redan tillsammans med mina kollega Michaele Schreyer inlett en diskussion om möjligheten att vid en katastrofsituation mobilisera ytterligare medel utifrån omfattningen av behoven.
Det som oroar mig på detta område och det vi strävar efter är en ekonomisk mekanism, men också en administrativ, som är tillräckligt bra för att effektivt motsvara behoven i en katastrofsituation, eftersom man tyvärr eller lyckligtvis inte kan förutse de behov som uppstår vid katastrofsituationer som i Kosovo.
Urval och förvaltning av fondens projekt, när det gäller strukturen, delegeras till medlemsstaterna inom ramen för önskemål om medfinansiering.
Villkoren för genomförande, kontroll, uppföljning och utvärdering inspireras av gällande bestämmelser för strukturfonderna.
När det gäller ändringsförslagen har kommissionen noggrant noterat alla inlämnade ändringsförslag och kan, med förbehåll för ändringar när det gäller formen i vissa fall, acceptera principerna som ligger till grund för vissa av dem och som syftar till att i inledningen bättre fastställa målsättningarna för den europeiska flyktingfonden eller göra vissa bestämmelser mer precisa.
Det gäller bl.a. erinran i inledningen om betydelsen av de icke-statliga organisationernas åtgärder, vissa användbara preciseringar, såsom öppenhet i processen med att välja ut projekt eller nödvändigheten av att främja projektens kontinuitet i tiden.
Principen med ett minimideltagande från fonden gör det möjligt för alla delstater att, oberoende av flyktingströmmens omfattning, lämna ett effektivt stöd.
Kommissionen kan däremot inte ansluta sig till andra ändringsförslag, särskilt ändringsförslagen som gäller budgetteknik.
Dessa blir faktiskt utan grund, om budgetmyndigheten fastställer kommissionens förslag som syftar till att precisera fondens bidrag till i storleksordningen 216 miljoner euro under fem år.
Kommissionen kan inte ansluta sig till ändringsförslagen som handlar om medlemsstaternas strategi och om inrättandet av ett partnerskap med de olika aktörer som berörs av asylpolitiken.
Det handlar egentligen om en första erfarenhet av ett decentraliserat program på asylområdet.
Behöriga nationella myndigheter är inte alls förtrogna med dessa förfaranden.
I detta beslut bör allt som skulle kunna öka arbetsbördan och försena processen undvikas, för att inte tala om att de belopp som står på spel för närvarande inte är enorma och att godkännandet av beslutet under detta år, för år 2000, endast ger oss litet tid för att förbereda förfrågningarna om medfinansiering.
Kommissionen föreslår att man skall låta sig inspireras av vissa idéer som förts fram i ändringsförslagen, inom ramen för fastställandet av de praktiska villkoren för att genomföra detta instrument och den dialog som kommer att upprättas med ansvariga nationella enheter.
När det slutligen gäller ändringsförslagen, som syftar till samarbete med kandidatländerna, tror jag man måste vara mycket tydlig.
Fonden har som målsättning att bidra till balansen mellan medlemsstaterna när det gäller dessa insatser.
Vi bör inte späda ut dessa redan blygsamma resurser mellan andrahandsmålsättningar.
Ett sådant samarbete med kandidatländerna skulle konkurrera med andra program, särskilt Phare-programmet, om överföringen av gemenskapens regelverk på lagstiftningsområdet och uppbyggnaden av behöriga myndigheter i länderna i Central- och Östeuropa.
Sammanfattningsvis, herr talman, gläds kommissionen åt Europaparlamentets stöd till detta initiativ.
Jag tror att vi tillsammans i dag påbörjar en resa för troheten mot asylens värderingar, en resa för att visa att vi alla kan anta utmaningen med den europeiska solidariteten på asylområdet.
