# ID: svediakorp-gov398679
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är rimligt att Europas stater visar prov på solidaritet vid exceptionellt, massivt och plötsligt tillflöde av flyktingar som tvingas iväg av en yttre katastrof.
Men det som kommissionen i dag föreslår oss är helt annorlunda.
Det handlar om att inrätta en permanent europeisk fond, som kommer att dela ut anslag för att hjälpa medlemsstaterna att hantera det normala flödet av verkliga eller falska flyktingar.
Detta förslag ger upphov till ett stort antal frågor.
Kan medlemsstaterna inte längre själva hantera de flyktingar de tar emot under normala förhållanden?
På vilket sätt skulle deras situation förbättras om de lämnar pengar till Bryssel för att Bryssel sedan skall betala tillbaka dem?
Kommer det att finnas länder som blir nettobidragsgivare och andra som blir nettobidragsmottagare?
Om svaret är ja, vilka blir det i så fall?
Svaren finns ingenstans i de betänkanden man överlämnat till oss.
Det finns inte ens minsta tabell med siffror över antalet flyktingar i dag i de olika länderna i Europa.
Man föreslår oss alltså ännu en gång att fatta ett viktigt beslut i blindo.
Det är desto mer oroande som det planerade systemet i sig självt riskerar att påskynda den okontrollerade utvecklingen eftersom den omedelbara kostnadslättnaden för varje stat kan försvaga dess vaksamhet, vilket slutligen ökar den totala kostnaden för alla.
Det är en underlig effekt som försäkrarna känner till väl.
Denna risk är i sin tur desto större som den föreslagna texten på ett mycket otydligt sätt definierar vem som skall betraktas som flykting.
Naturligtvis finns där flyktingar enligt betydelsen i Genèvekonventionen från 1951 - vilket är normalt - men man ser också att alla sorters kategorier tvångsförflyttade människor kan läggas till, inbegripet personer som tagits emot inte på grund av internationella åtaganden utan endast på grund av lagstiftning, beslut eller nationella tillämpningar.
Under dessa förhållanden är risken för onda cirklar och en okontrollerad ekonomisk utveckling mycket stor, herr talman, och det framgår för övrigt av betänkandet när det där sägs att de planerade anslagen - 36 miljoner euro ändå - är betydligt lägre än den potentiella efterfrågan.
Om vi vill minska denna risk anser Gruppen Unionen för nationernas Europa att det bara finns en enda lösning: behålla varje medlemsstats ekonomiska ansvar för att ta emot flyktingar och behålla den europeiska solidariteten endast vid exceptionella och dramatiska omständigheter.
